Idag är det val, men vad är det partierna menar egentligen?

 

På väg ner till stranden passerar jag folkpartiets reklamskyltar "Rösta för skolan" skriver de, och det låter ju bra.
Jag är för skolan.
Men, jag är emot segregering, diskriminering och jag är verkligen emot särskola.
Det är t ex inte Folkpartiet, de vill ha kvar särskola.

Trots att Sverige skrivit på Konventionen om funktionshindrades rättigheter. artikel 24.2. b:

Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionshinder, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet.

Vad är det för inkluderande med särskola?
Debatten om särskola pågår ständigt i olika forum.
De som tycker att särskola ska vara kvar menar att personalen är så bra i särskolan, alla får vara med och barnen får tydliggörande undervisning på ett lustfyllt sätt.
OM det verkligen vore sant, skulle då inte den personalen göra underverk i en vanlig klass?

De som förespråkar särskola hävdar också att deras barn med speciella behov inte skulle må bra i en skola med för stora, bullriga klasser och otillräckligt med personal, de vill inte att deras barn ska gå i en "vanlig" skola pga risken för mobbning.
Jag bara undrar, vilka föräldrar vill skicka sina barn till en sådan skola?
Och vad är det för sorts barn som mår bra av att gå i en sådan klass?

Nä, partier som är för särskola och därmed segregering och diskriminering kommer inte att få min röst. Jo, jag vet, det krävs ansvarsfulla vuxna och rektorer som följer styrdokumenten för att det ska funka.

Men så länge vuxna tillåts sortera barn, så länge kommer rädslan för det främmande och okunskapen att vara kvar. För hur ska man lära sig respektera och umgås med alla sorters människor om man inte får vara med dem?

Simträning på ny ort, eller, plötsligt en dag ...

I flera år har W deltagit i Uddevallasims fantastiska simskolekoncept. Simtränare är unga, duktiga simtalanger som är utmärkta förebilder. Varje barn tilldelas en egen simtränare. Det har varit jättebra, och W kan simma och använda sig av olika tekniker. Men, kanske för att jag var med och tittade på, eller bara för att det var roligare så, ofta brukade han simma en liten stund och sen göra vad han ville istället för att lyssna på tränaren. Dyka ner till botten, klänga på tränaren, busa med andra barn, gå iväg till hoppbassängen innan han simmat de längder tränaren ville, simma på annat sätt mm.

Det var länge oklart hur långt han kunde simma egentligen. Tills han följde med sin dåvarande klass till badhuset för att simma 200 m bröst och 50 m rygg. Jag trodde först inte på fröken och resursen när de sa att han simmat det han skulle hur lätt som helst. Men så funkar inkludering. Barn lär sig av andra barn och W ville såklart göra samma som sina klasskamrater. Efter det tillfället fortsatte han att köra med sina simlärare och väldigt ofta strunta i vad de sa ...

Nu har vi flyttat och W har börjat simträna tillsammans med andra barn med funktionshinder. En tränare går omkring vid bassängkanten och dirigerar  Första tillfället körde W sin egen scoobydoosimstil ett par längder, men snart härmade han de andra istället. 

I en timma simmade dessa fantastiska ongar fram och tillbaka i 25-meters bassängen, sammanlagt flera hundra meter, och såg ut att njuta av sträcka ut i vattnets lätthet, och alla lydde tränarens minsta vink.

Plötsligt en dag vänder det ...