onsdag 30 november 2011

Om anpassning av Nationella Prov i åk 3

Vad gäller egentligen för barn med speciella behov när det är dags att skriva nationella prov i åk 3?
Det händer ibland att rektorer beslutar att de inte ska delta i proven, kanske för att barnen ska slippa riskera att misslyckas, och kanske för att skolans statistik försämras om de inte klarar provet.
Det är väl bra om skolan åtminstone siktar på att barnet ska delta. T ex genom att göra en sorts "budget", en tidsbaserad åtgärdsplan för hur och när man ska nå delmålen och kunna skriva nationella prov när det är dags. Annars kan det hända att åtgärdsplanen innehåller för lätta mål, så att barnet garanterat uppfyller dem (och då ser det ju ut som om barnet får tillräckligt stöd) men aldrig kommer  i kapp målen för årskursen.

På skolverkets hemsida står det om nationella provens anpassning  här.

Jag undrar t ex varför inte teckenspråksbilder ovanför svenska texten godkänns? Eller är det ok?
Får man  förstora texten så att barn med synnedsättning kan läsa den?
Angående matteprovet så får man inte använda  laborativt material? Men många barn räknar på fingrarna..
Varför inte godkänna numicon som hjälpmedel på provet? Hur mycket får provet anpassas och vem beslutar det?

Jag frågade Skolverkets upplysningstjänst och de svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga rörande din sons skolsituation och de nationella proven.


På Skolverkets webbplats finns många frågor och svar om anpassning av nationella prov. Där finner du bland annat följande information:

25. Fråga: Kan elever undantas från nationella prov?
Svar: Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om
eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de
nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon
rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om
eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur
provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det
vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev
med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska
som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan
anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra
det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att
skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig
exkluderad om han eller hon undantas.

Länk till webbplatsen: http://www.skolverket.se/sb/d/2512

I övrigt gäller följande kring anpassning:

När det rör anpassning av proven för elever med funktionshinder så är det elevens skola som avgör exakt vilken anpassning som ska göras i ett enskilt fall. En huvudregel är dock att när anpassning genomförs så ska den genomföras på ett sådant sätt att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. (I annat fall ger provet rimligtvis inte information om hur elevens kunskaper förhåller sig till kunskapskraven i kursplanen.) När skolan funderar över vilka anpassningar som ska göras så får skolan alltså fundera över vad respektive delprov avser pröva. Information kring detta finns i läraranvisningarna. Ytterst är det skolans rektor som beslutar om anpassning.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.


Med andra ord så är det en fråga om vilja, och hur man tolkar ovanstående text. Därför är det nog bra att
så tidigt som möjligt diskutera med skolan hur de ställer sig till att barn med speciella behov deltar i nationella prov, samt vilka anpassningar de är beredda att göra i så fall.

onsdag 16 november 2011

Mer om läsläxa i åk 2

Som jag tidigare berättat brukar jag lägga in läsläxan i Symwriter, med teckenbilder ovanför. Då kan en sida se ut som den gör här till vänster. Vi har förstås läseboken framme när W läser läxan så att han kan titta på bilderna samtidigt. Ibland fastnar han trots att han läst läxan många gånger. Det är som om han inte alls kan se vad bokstäverna betyder. Det brukar hjälpa om jag läser ett par meningar före den aktuella och fortsätter till stället han fastnat, då lossnar det och han läser vidare. Antar att det ingår i språkstörningsbegreppet?




För någon vecka sedan ville jag prova vad som händer om man plockar bort några tecken från en välrepeterad läsläxa. På bilden till vänster ser ni hur många tecken som försvann.
W klarade det galant! Helt underbart att lyssna på!
Det kändes verkligen som ett genombrott!
(även om jag tror att han ibland lär sig texten utantill.)
Nästa läxa kanske jag provar att utesluta några tecken för ofta återkommande ord från början...

tisdag 15 november 2011

Läsebok i åk 2

heter Mini och den försvunna ringen.
Fröken A tyckte först att W skulle fortsätta i den förra läseboken, Mini och den magiska stenen, eftersom han inte läst färdigt den och den är enklare. Men sen gick hon med på att prova med den svårare boken, det är viktigt för W att ha samma böcker som de andra barnen.
W får ca 3 sidor i läxa varje vecka och jag lägger in texten i Symwriter, ordentligt förstorad och med teckenbilder över. W får bestämma hur han ska läsa läxan. Ibland vill han att jag står i ett annat rum och lyssnar, ibland vill han teckna orden medan jag läser och så gör vi tvärtom sedan, och ibland vill han inte läsa läxan alls....
Eftersom ord och begrepp blir svårare och svårare i läsläxan, så har vi nyligen börjat med att rollspela handlingen. Det blir också ett sätt för sonen att återberätta det som sker. Enstaka ord som är svåra att uttala eller förstå innebörden av, tar vi ut ord plus bild i Inprint och spelar memory med  t ex, medan vi pratar om dem.
Om min språkstörda son ska fortsätta  att ropa "Mamma, kom!" nästan varje natt när jag sover som djupast, så kan jag åtminstone glädjas åt att hans uttal och intonation blir bättre för var gång...

torsdag 3 november 2011

Som det kan bli...

Häromdagen frågade jag sonen om han ville följa med och tända ljus på graven.
"Ja!" utbrast han med en entusiasm som förvånade mig. Tills vi kom fram till kyrkogården och hade letat rätt på graven och plockat fram ljuslyktan. "Men, var är granen?" tecknade han då...

Och blev förstås mäkta besviken när jag inte kunde erbjuda någon julgran... Att han fick tända ljuslyktan själv var en klen tröst..
Att det kunde bli ett sådant missförstånd berodde nog på att...
-jag inte var tydlig,
-vi inte besöker kyrkogården särskilt ofta, bara en gång om året faktiskt.
-sonen inte kunde tecknet för grav, (vilket inte heller jag kan men jag tecknade ordet begravning)
-eller så trodde han att jag tecknade fel.
Återigen måste jag påminna mig själv om att se till att de ord jag använder finns i sonens ordförråd! Och vara tydlig förstås..

onsdag 2 november 2011

Magiska Hatten från Betapedagog

Finns i enklare varianter hos olika företag. Det var faktiskt skolans talpedagog som tipsade om att hon tillverkat specialkort för sonen som han fick "posta" i Magiska Hatten. Ett enkelt ord på ena sidan av kortet, t ex sol, katt, ko, som han ska försöka läsa. När kortet postas vänds det inne i Hatten och ut kommer bilden till ordet. Jag letade efter färdiga kort att köpa men hittade bara magisk addition och  magisk öva klockan som jag tyckte passade för oss just nu. Naturligtvis kan man ta fram ord och bilder i Inprint, men hur det nu är så tar det ju lite tid att tillverka material, tid som man vill ägna åt att öva, leka eller göra något helt annat i stället.

 Men så fann jag oklippta ark med målade bilder i rätt format när jag städade en låda... Misstänker att jag har börjat tillverka nåt på Rigmors Karlstadmodellkurs som sedan inte blev riktigt klart...kanske till Lottoplattor eller memory? Hursomhelst skrev jag för hand med Poscapenna på baksidan av bilderna och hoppades att sonen skulle gilla grejen. Och ja, det gör han, fast han försöker ofta vända och se vad det är för bild innan han säger ordet... Här blev det ett tillfälle att lägga in och förklara nya ord också. Pajas som synonym för clown, pipa som man röker, t ex. Och jag tänker att jag kanske ändå ska lägga lite tid på att plocka ord från veckans läsläxa, de där som är svåra eller nya, och göra bildkort av dem för att öka läsförståelsen...

tisdag 1 november 2011

Multibas mattematerial

På årets bokmässa hittade jag Multibas entalskuber, tiotalstavar och hundratalsblock i Betapedagogs monter. Just de som visades där var tillverkade av omålat askträ och var ganska dyra samtidigt som de såg lite trista ut. När jag nu stod inför alternativet att kavla ut ett antal 100-hålsplattor i cernit tedde sig plötsligt multibas mer lockande. Jag hittade då ett färgladare alternativ i plast hos Lär och lek (www.learn-play.eu) samt Betapedagog. Även 1000-kub finns. Det fina med detta materialet är att de har samma färgkodning som positionspilarna som finns hos Lär och lek. Vad tycker sonen då? Än så länge har vi bara bekantat oss så smått med materialet. Han har svårt att utläsa talet, han kan lika gärna säga 104 som 140, men när man först visar 100 pilen och sen lägger på 40 pilen så brukar det bli rätt. Med Multibas kan jag också visa att etthundra röda små entalskuber är samma som til gula tiotalsstavar och samma som en grön hundraplatta. Här har jag förresten tagit fram en matteuppgift från Pixels "interaktiva skrivtavla" men det tänkte jag berätta mer om lite senare.