Och efter tre veckor med nya elevassistenten är det dags för Elevvårdskonferens...

"Vad rätt de tänkt, vad fel det blev..."  eller hur uttrycket lyder. Tanken var god. Men att byta ut befintlig assistent mot en med högre kompetens fungerade inte i verkligheten. Vi hade liksom inte samma värderingar...
Så efter bara tre veckor har jag begärt elevvårdskonferens. Har ingen aning om hur en sådan går till, eller om det kan  komma något gott av det. Jag vet bara att då måste det skrivas protokoll (något som inte skolan gärna gör vid andra möten) som jag kan skicka vidare uppåt om jag vill driva ärendet vidare.

Man blir lite trött i själen..och väldigt, väldigt ledsen.

Svar från BUN ang elevassistenters anställningsvillkor

Barn med speciella behov brukar ofta tilldelas en elevassistent. Men dessa  har tidigare anställts per termin, och numer per år. Inte så bra för barnen. Det ryktas att det är för att inte skolan ska stå med överflödig personal om eleven byter skola. Men det är lika bra att ta reda på hur det ligger till, så jag frågade vår kommun (det är ju inte säkert andra ställen gör på detta viset) och de svarade så här:

Hej!

Du har önskat svar på frågor, som gäller anställning av elevassistenter. Det är rektors bedömning av elevers behov och ekonomiska förutsättningar som ligger till grund för hur vi sedan anställer.

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte enbart offentliga arbetsgivare och måste beaktas i samband med alla anställningar. Grunden för alla anställningar är tillsvidare dvs utan tidsbegränsning. Det finns ett antal elevassistenter och habiliteringspersonal(särskolan) tillsvidareanställda inom barn och utbildning. När dessa inte räcker till eller eleven har speciella behov, anställs extrapersonal. Om det är svårt att bedöma varaktigheten anställs elevassistenten för termin eller läsår. Det kan bero på att eleven är familjehemsplacerad och vi vet inte hur länge eleven kommer att vara kvar i just den skolan eller elevens framsteg bedöms innebära att behovet av assistent inte kvarstår om en termin etc.

I september föregående år skedde en förändring. Vi hade sedan 20 år tillbaka en praxis, som innebar att vi annonserade vikariat som elevassistenter och intresserade personer sökte. Därefter tog vi hänsyn till kvalifikationer och anställningstid när vi erbjöd någon tjänsten. Kommunal har sagt upp denna praxis och det har medfört att vi nu följer LAS strikt och erbjuder vakanta tjänster efter anställningstid. Även om vi försöker undvika byten för eleverna, så långt det är möjligt, kan vi inte frångå turordningen. Lagen tar inga ”särskilda hänsyn”. Konsekvensen kan då bli att elever får byta assistent.

Under det gångna läsåret har skolchefen tillsatt en partssammansatt grupp för att diskutera vilken kompetens personal, som arbetar med elever i behov av särskilt stöd bäst behöver för att vi ska ge eleverna optimala förutsättningar. Då avser jag personal utöver pedagoger. Av den anledningen har flera rektorer inom grundskolan, ersatt en del assistenter med fritidspedagoger eller ”resurslärare”. Vi kommer att behöva elevassistenter även i framtiden, men då i första hand för fysiskt handikappade elever.

Med vänliga hälsningar

Barn och utbildning

Skolverkets krav på elevassistenters utbildning

När mitt barns väl fungerande elevassistent byttes ut, hänvisade rektorn till att hon hade detta krav på sig från skolverket.

Jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenters utbildning.

De svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga om särskilt stöd och om kraven på undervisande personal i skolan.

Alla elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att få särskilt stöd. Det finns inte specifikt reglerat vilket stöd skolan ska ge utan detta ska utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. I den nya skollagen (SFS 2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i 3 kap.

Utredning
3 kap. 8 § skollagen (SFS 2010:800)
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

3 kap. 9 § skollagen (SFS 2010:800)
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Skolverket har vidare tagit fram PM som vägledning om den nya skollagen. I PM med titeln "Rätt till kunskap och särskilt stöd" finner du information om särskilt stöd. Där kan du även läsa om möjligheten att överklaga ett åtgärdsprogram. Du finner Skolverkets PM via följande länk; http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/tolkningochvagledning/ratt-till-kunskap-och-sarskilt-stod-1.126409

Länk till nya skollagen (SFS 2010:800); http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800

Införandet av en lärarlegitimation reglerar vilka krav som ställs på lärare och förskollärare för att de ska vara behöriga att undervisa. Skollagen reglerar inte specifikt kraven för att jobba som elevassistent. Du kan läsa mer om lärarlegitimationen på vår hemsida:

http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/lararlegitimation

Du kan i första hand vända dig till rektor för dialog kring det särskilda stödet. Därefter är det huvudmannen, skolchefen eller ansvarig tjänsteman i kommunen, du kan kontakta.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med vänlig hälsning

Upplysningstjänsten vid Skolverket

..........................

Mycket intressant information! Och rektors påstående att utbyte av elevassistent var ett krav från skolverket stämde alltså inte.

Vem är då ansvarig för att elevassistenten byttes ut?

Jag mailade kommunen och frågade om elevassistenters anställningsvillkor.

De tog lite tid på sig att svara men i nästa blogginlägg kommer jag att redogöra för vad de sa.

Vad har hänt efter radioprogrammet om särskolan i Uddevalla

Före sommarlovet intervjuades jag och en annan förälder i P4 Väst ang vårt val av skola. Jag berättade då hur nöjd jag var med att ha mitt barn med särskilda behov inkluderat i vanlig klass. (Klassen har en skicklig, engagerad fröken som kan tydliggöra skoluppgifter på ett pedagogiskt sätt med hjälp av interaktiva matte och läsprogram för Smartboard.) Mitt barn hade en rutinerad elevassistent han trivdes jättebra med och som kunde hjälpa honom med undervisningen eftersom han hade god hand med barn och kunde en hel del tecken.

Eftersom Uddevalla kommun fram tills nu valt att anställa elevassistenter på terminsbasis kunde vi inte vara säkra på att få behålla honom. Om inte han själv tröttnade på anställningsvillkoren kunde förstås någon annan sökande vara bättre kvalificerad.

I platsannonsen inför höstterminen stod att skolan helst såg en manlig sökande med lämplig utbildning och kunskap i teckenspråk. Så vi föräldrar förlitade oss på att det åtminstone skulle anställas en person som kunde TAKK eller TSS.

Något annat skulle vara brott mot språklagen. Att kunna göra sig förstådd är en rättighet.

På SPSM:s hemsida kan man läsa att:

Av §14 : 2 i språklagen framgår att ”Den som är döv eller hörselskadad och av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig och använda det svenska teckenspråket”
Denna lag gäller alltså också för barn med språkstörning. Barnet bör har också rätt att läsa teckenspråk som hemspråk/modersmålsundervisning. Anmälan sker till grundskolekontoret.

Dagen före midsommarafton meddelade alltså rektor att det blir en ny elevassistent under höstterminen.

En utbildad fritidspedagog som läst specialpedagogik, men som inte kunde teckna alls!

Jag frågade varför den nya ansågs bättre kvalificerad än den befintliga och rektor svarade då att det är nya krav från skolverket att det ska vara korrekt utbildad personal. Naturligtvis ville jag träffa den nya elevassistenten snarast men rektor sa att det var omöjligt pga semester.

Rektor sa att den nya elevassistenten pga sin utbildning kunde fastanställas och därmed följa min son i lågstadiet och mellanstadiet. Och att det där med att personen inte kunde ett enda ord på teckenspråk naturligtvis skulle ordnas med ett par dagars teckenspråksutbildning under hösten.. ..

Tanken med att tillsvidare anställa elevassistenter är jättebra, vi vill ju eftersträva kontinuitet för våra barn. Att skolan vill höja kompetensen är också utmärkt, men man bör ta hänsyn till erfarenhet och lämplighet och inte stirra sig blind på en viss utbildningsform på pappret. Dessutom bör en person som känner barnet, t ex skolfröken, vara med vid anställning av ny personal.

Precis som vid inkludering bör arbetet börja underifrån, dvs när barnet börjar skolan. Kravet på elevassistents grundutbildning bör tillämpas när en resurs tillsätts första gången och då gärna med avsikten att resursen ska följa barnet en bit upp i årskurserna. Och så borde man hellre kompetenshöja befintlig personal där relationen med barnet fungerar än att byta ut personalen.

Det här med elevassistenters anställningsform och vem som är ansvarig för detta inom kommunen är en intressant fråga, så jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenter.

Deras svar kan du läsa i nästa inlägg!

Utflykt till svampskogen...

Ja, vad ska man göra med rastlösa barn när det börjar bli höst med blåst, regn och kyla och inte längre är badväder? Sonen hävdar bestämt att det visst går att bada och att det är varmt ute, (nåja han uttrycker sig mer kortfattat men tjatar så det inte går att missa vad han vill)

Plocka svamp kanske? Cykla till skogen?  Vi lockar och försöker övertala och ja, det är han med på, åtminstone tills vi kräver att han också ska trampa i uppförsbackar. "Moped" vrålar han då tills pappan hotar med att sonen får promenera om han inte orkar hjälpa till att trampa.
Vi har alltså en påhängscykel.
En bra grej så att vi kan cykla ut tillsammans, fast lite svajig nu när sonen blivit större. Vet inte om det finns större modeller, men det är nog dags att kolla upp.
Den här köpte vi i vanlig cykelaffär.

Och när man cyklar kan man inte äta samtidigt. Det är bra både för mig och sonen..
Så när det är lite halvtaskigt väder cyklar vi ut i skogen och plockar bär eller svamp. Ibland cyklar eller går jag vi bara vilse och irrar runt tills vi hittar nåt ställe mobilen har täckning.

Svamp!

Eller så blir det som igår, att vi cyklar  nån timme, tar en paus och ser hur det lyser något gulorange därinne i skogen. Svamplycka total!
Fyra kilo kantareller hittade vi.  Har aldrig hänt förut. Det måste vara ett särdeles bra svampår i år. På bilden tecknar sonen ordet "svamp".
Tar lite tid att ta hand om dem förstås, men det är inte hälften så kladdigt som att rensa  körsbär. (I år blev det rekordskörd av körsbär i trädgården)