Höstläger med inriktning tidig skolålder

Publicerad: 08 oktober 2011

Välkommen på Höstläger 17-19 november 2011 (torsdag-lördag) på Löftadalens folkhögskola i Åsa på västkusten! Lägret vänder sig till dig som har barn i tidig skolålder och erbjuder även två dagars undervisning för personal från barnets skola.
Helglägret kommer att kunna erbjuda plats för ungefär 10-12 familjer beroende på hur många pedagoger/personal som följer med. Tanken med en inte alltför stor grupp är att alla får större möjlighet att umgås tillsammans. Barn som vuxna.
Britt Claesson och Jeanette Persson kommer att vara ansvariga vuxenledare under dessa dagar. I dagsläget har vi inte engagerat några barnledare. Vår förhoppning är att kunna arrangera barnaktiviteterna tillsammans med föräldrar och folkhögskolan. Samtal förs även med externa aktörer som friluftsfrämjandet och olika former av barnunderhållning.
Vi kommer ha mycket fokus på hur vi kan göra skolan tillgänglig för barn i behov av stöd. Vi kommer att fokusera kring teckenanvändning. Hur får vi t ex till en tecknande miljö och hur kan skolans material anpassas till tecken?
Ladda ned inbjudan som pdf.
Helgläger med inriktning tidig skolålder
Utbildning för familjer med barn i behov av särskilt stöd i de tidiga årskurserna i grundskolan samt skolans personal.
Var:

• Löftadalens folkhögskola i Åsa (söder om Göteborg)

När:

• 17-18 november (personal och familjer)
• 19 november (enbart familjer)

Ur innehållet:
        17-18 november

• Föreläsning och frågestund med rektor Johanna Lundén på Nossebro skola i Essunga och en specialpedagog på temat inkludering i klassrummet, med konkreta exempel på vad som utmanat respektive stimulerat i deras utvecklingsprojekt.
• Teckenundervisning och workhops om hur tecken kan användas i olika konkreta situationer som ett pedagogiskt verktyg.
• IPad och appar som pedagogiska verktyg för barn i behov av särskilt stöd
• Matematikmaterialet Numicon
• Möjligheter till samtal och erfarenhetsutbyte mellan personal och familjer från olika skolor och städer.

        19 november

• Diskussioner om fritidsaktiviteter med representant för FUB och LSS-handläggare från Göteborgs stad.

Kostnad:

• Förälder/Vårdnadshavare 1 500 kr
• Mor/farförälder, anhörig, personal 2 000 kr
• Barn 0-3 år (födda 2008-2011) Ingen avgift
• Barn 4-12 år (1999-2007) 1 000 kr
• Barn 13-17 år (1994-1998) 1 300 kr
• Enkelrumstillägg 500 kr

Anmälan: Görs via e-post till stefan.fagerstrom@svenskadownforeningen.se
Uppge namn och personnummer på alla samt ett telefonnummer och hemadress/fakturaadress. Bekräftelse på anmälan sker inom ett dygn. Ett fåtal platser kvar!
För mer information om lägret, kontakta Jeanette Persson på tel: 0709 647 699.

Matte i årskurs två...

är naturligtvis svårare än i årskurs ett. Ändå tyckte jag att det var närmast chockartat att konfronteras med hundratal efter sommarlovet. Vi som fortfarande tragglar tiotal, med laborativt material dvs fantastiska Numicon.
Då är det tacksamt när fröken har lektioner med konkreta uppgifter, som att mäta kottar, fingrar, varandra etc och jämföra. Även om det kan vara svårt att förklara begrepp som att 100 cm är lika långt som 1 m. Vi använder "positionstalspilar" för att visa hur man bygger ihop 100-tal, tiotal och ental. Samt Numicon. Men där saknar jag ju hundratal. Vad göra? Kommer de att tillverka sådana? Eller ska jag försöka göra själv i cernitlera? Eller finns det något annat material jag kan använda?

I skolan jobbar de med matteboken Pixel 2a . Här har vi mätt upp och klippt till snören som är så långa som talen i uppgiften. Sen knyter vi ihop dem.Så att det blir någon sort verklighetsanknytning till talet. Och så har vi sågat till en 1-meter lång stav och skrivit på den att den också är 100 cm.

Prova-på-dagen med DHB

I samarbete med ABF anordnades i helgen en prova på dag för DHB medlemmar i Göteborg.
Man fick gå runt på olika stationer och prova kalligrafi, tovning, måleri, dans och teater. Det fanns teckentolk på varje station.
DHB bjöd på fika och barnen hade jättekul. Tror de uppskattade teater mest, vilket var lite otippat för mig Men ledaren var superduktig på att locka fram spontanitet och göra alla delaktiga i dramalekar.
Jag tänker att det här kanske man kan ordna lokalt också?
Antingen om några DHB familjer går samman med till exempel Studieförbundet Vuxenskolan (som jobbar för funktionshindrade personer i vår kommun) för att utnyttja deras cirkelledare och lokaler. Om studieförbundet hjälper till kan alla barn med språkstörning (med eller utan andra funktionsnedsättningar, tex autism, downs syndrom) eller hörselnedsättning komma och prova på olika saker samtidigt som man kan informera om att DHB och studieförbundet finns.
Eller så kanske FUB kan köra samma koncept? För målgruppen som inte har språkstörning men andra funktionsnedsättningar. Det finns ju andra föreningar också förstås. Kanske flera av dem tillsammans kunde göra en gemensam aktivitet?
Antingen kanske man kan ha återkommande prova-på dagar,  eller om intresset är så stort för en viss aktivitet kanske man kan dra igång en terminskurs?

Yees! Han simmar!

Äntligen, efter måånga terminer i simskolan för barn med speciella behov, gick sonen motvilligt med på att försöka göra som simläraren ville. I alla fall en stund... Och den känslan, när alla bitar faller på plats, är fantastisk! Vet inte vem som var gladast, sonen, jag eller simläraren...ett riktigt halleluja moment!

Jaså Mozart ligger begravd i Westminster Abbey?

eller?
I skolan jobbar sonen med tema musik just nu och jag tänkte ta fram lite bildstöd med faktainfo som kunde användas hemma och under lektionerna. Hittade en fin sida med Mozart info som såg väldigt bra ut. Tills jag kom till stycket om Mozarts död...

"Vid en kunglig båtutflykt i Engelska Kanalen, där kungen och adeln färdades i olika båtar råkade Mozart falla i vattnet.  Musikerna i orkestern strömmade till för att hjälpa honom. Eftersom alla sprang över till båten ena sida, kantrade båten och sjönk. I villervallan där ca 40 musiker och instrument hamnade i vattnet drunknade Mozart. Hans lik hittades senare och fördes till Westminster Abbey där han ligger begravd framme vid koret i kyrkan. Mozart blev endast 30 år gammal."

Nä, jag är skeptisk...
Hittar tyvärr inte tillbaks till den sidan, men det kanske är lika bra?

liten rapport från helgkursen för föräldrar till språkstörda barn, "Mitt unika barn"

Den 30 september samlades ett antal kursdeltagare på Katrinebergs folkhögskola, (mer om den skolan kan du läsa här) vid lunchtid för att lyssna på Sören Olsson. Han pratade om att livet inte alltid blir som man tänkt sig, och att det inte behöver vara av ondo när vi inte längre har någon karta eller kompass att navigera efter i livet. I stället för att att fråga sig  varför saker och ting inte blir som planerat kan man välja att se skönheten och glädjen i det oväntade man möter och tänka varför inte?. 

Föredraget hade en allvarlig underton, javisst,  men var också oerhört roligt och underhållande..

Senare på kvällen arrangerade logoped Christina ett uppmjukande lektionspass i line-dance! för oss kursdeltagare innan vi hade fredagsmys med te och smörgås.

Lördagen handlade bl a om hur man kan jobba med barn som har språkstörning ur logopedens perspektiv.
Hur viktigt det är med rätt sittställning, bra balans, mungympa och även ansiktsmassage i sin helhet för att alla små muskler ska kunna jobba på bästa sätt. Samt vikten av rätt andning och magstöd. Logopeden demonstrerade också diverse verktyg och gomplattor. Någon mutterplatta enl Irene Johanssons modell hade hon inte med, men några av åhörarna berättade att deras barn använt sådan i flera år med gott resultat.

På eftermiddagen föreläste företrädare för SPSM om råd och stöd som de kan erbjuda barn med grav språkstörning och skolor kostnadsfritt. Bl a  kan de komma och föreläsa om språkstörning, och utreda enskilda barn i skolan och i Sigtuna (med rektors tillstånd) för att sedan erbjuda hjälp och stöd. Mer står att läsa på deras hemsida. Där finns också en flik med aktuella frågor och svar. Samt informerade de om de skolor som finns för språkstörda, bl a Hällsboskolan

Under söndagen berättade två olika mammor om sina barn med språkstörning och erfarenhet av skoltid.
Innan vi avslutade kursen hade vi gruppdiskussioner ang frågor som DHB driver.  T ex om vilken typ av skolform vill vi som har språkstörda barn ha tillgång till? Svaret blev inte oväntat att föräldrar vill ha valmöjlighet, kunna välja inkludering, specialskola eller språkklass. Fördelen med ett antal specialskolor för språkstörning utspridda över landet är att de också kan fungera som resurscenter för pedagoger och föräldrar. Vi diskuterade också om habilitering eller fristående resursteam är det bästa. En uppgradering av Hab tyckte nog de flesta var bra. Där finns oftast redan den kompetens som behövs, även om det är rena lotteriet om man hamnar hos en bra eller dålig habverksamhet/habpersonal. Vi och DHB ville också ha tillgång till mer utbildning inom TUFF/TAKK (flera föräldrar hade inte fått info  om att det var bra för deras barn) samt andra generella utbildningar om funktionshinder och språkstörning.

Sammanfattningsvis tycker jag att det var en jättebra kurshelg med mycket info och givande samtal med trevliga kursdeltagare och företrädare för DHB.

Efter elevvårdskonferens...

(som förresten inte heter det längre. Enligt rektor. Efter nya skollagens införande är det så. Nu är det mötes PM som gäller.)

I alla fall så skulle vi ha ett uppföljningsmöte någon vecka efter EVK.
Rektor inledde uppföljningsmötet med att säga att situationen har ändrats. Eftersom hon behöver en fritidspedagog med hög kompetens som lärarstöd i en annan klass på skolan flyttar hon nya elevassistenten dit. Till en plats där den nya elevassistenten verkligen får komma till sin rätt och som passar bättre för hennes höga kompetens.

Rektor betonar att det ABSOLUT inte har någonting med vår kritik mot nya elevassistenten att göra. Något sådant skulle aldrig komma på fråga, för hur skulle det se ut? Om vi föräldrar fick insyn och inflytande över hur rektor handhar barn och personal?    Jaa, det är onekligen en intressant fråga.

Eftersom den nya elevassistenten verkligen behövdes på annan plats har inte skolan lidit ekonomiskt av flytten. Därför börjar nu ansökningsproceduren om...
Rektor säger att accepterar vi inte den hon kommer att välja nu så återstår för oss att kontakta skolinspektionen eller flytta. För vi föräldrar ska faktiskt inte förvänta oss att det blir någon med lika hög kompetens så här mitt i terminen, eller ens någon som är teckenkunnig, även om kravet är någon form av pedagogisk utbildning.  Och att det faktiskt är vårat fel att inte den elevassistent som nu ska förflyttas inte fick tillräckligt pedagogisk handledning av fröken och specialpedagog, eftersom vi krävde att hon skulle gå teckenspråkskurs för att kunna kommunicera med sonen. Suck..


På mötet inflikade fantastiska fröken  spontant att den  elevassistenten de söker också måste ha humor!
Vårt hopp står till henne, för den här gången ska hon vara med vid anställningsintervjuer och urvalsprocess.

Elevvårdskonferens

Under en tid har jag känt det som om jag medverkar i en psykologisk thriller,nån sorts Hitchcockrysare där huvudpersonen, dvs jag,  bevittnar något som inte stämmer och omgivningen bara säger  "Nää, du inbillar dig, du måste ha tålamod så ska du se att allt blir bra, vi ska prata med henne om att hon inte ska behandla barnen på det viset, hon lär sig nog så småningom, du överreagerar" och vill lägga locket på.

Rektor fortsätter att hävda att elevassistenten har vääldigt hög kompetens och KOMMER ATT BLI en bra pedagog så småningom, med hjälp av utbildning och handledning från specialpedagoger och lärare...
Rektor tillstår med andra ord att elevassistenten inte är särskilt pedagogisk ännu...

Rektor antydde till och med att jag kanske var så besviken på att den förra elevassistenten byttes ut, att jag ville hämnas på den nya och därför inte gav henne en chans...
Japp, jag tar gärna obetald ledighet för att vara med i skolan flera dagar och förbereder att sälja mitt hus med förlust för att flytta långt bort med mitt barn, ENBART för att trakassera elevassistenter i hämndsyfte...     Not...

Själv tycker jag att skolan är till för att eleverna ska få bra undervisning och inte ska fungera som rehabilitering eller avstjälpningsplats för misslyckade pedagoger .
Sådan institution kan rektor bedriva på sin fritid med egna pengar!

Inför EVK-mötet hade vi föräldrar skrivit ner en vision för hur vi önskar att vår sons skolundervisning ser ut.
Som av en händelse sammanfaller mycket av den texten med det som står på skolans hemsida...

Vi hade också skrivit en lista på saker vi inte tyckte fungerade, fast den ville inte rektor att vi skulle diskutera..
Mötet utmynnade i något som inte alls ligger i närheten av "positiv anda".
Vi föräldrar förklarade att vi inte är nöjda med nya elevassistenten, och så bad vi rektor läsa igenom våra synpunkter.

Det är naturligt att skolledningen vill att konceptet  med "höjd kompetens" hos elevassistenter ska fungera när man nu satsat god vilja och pengar på det. Och att rektor vill det till varje pris, eftersom hon råkade vara ensam ansvarig för anställningen.  (Trots att en nyanställning för barn i behov alltid bör ske i samråd med elevhälsan)

Tanken var väl god, och ett steg i rätt riktning för inkludering och kontinuitet för barnet (i o med elevassistents fastanställning). Men man bör nog fundera på vad som  är "hög kompetens" för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

Jag kan inte låta bli att tänka att alla de pengar som den nya kostat skulle räckt till väldigt mycket kompetenshöjning av den förre, jättebraiga assistenten för en bråkdel av priset...