Den 30 september samlades ett antal kursdeltagare på Katrinebergs folkhögskola, (mer om den skolan kan du läsa här) vid lunchtid för att lyssna på Sören Olsson. Han pratade om att livet inte alltid blir som man tänkt sig, och att det inte behöver vara av ondo när vi inte längre har någon karta eller kompass att navigera efter i livet. I stället för att att fråga sig varför saker och ting inte blir som planerat kan man välja att se skönheten och glädjen i det oväntade man möter och tänka varför inte?.
Föredraget hade en allvarlig underton, javisst, men var också oerhört roligt och underhållande..
Senare på kvällen arrangerade logoped Christina ett uppmjukande lektionspass i line-dance! för oss kursdeltagare innan vi hade fredagsmys med te och smörgås.
Lördagen handlade bl a om hur man kan jobba med barn som har språkstörning ur logopedens perspektiv.
Hur viktigt det är med rätt sittställning, bra balans, mungympa och även ansiktsmassage i sin helhet för att alla små muskler ska kunna jobba på bästa sätt. Samt vikten av rätt andning och magstöd. Logopeden demonstrerade också diverse verktyg och gomplattor. Någon mutterplatta enl Irene Johanssons modell hade hon inte med, men några av åhörarna berättade att deras barn använt sådan i flera år med gott resultat.
På eftermiddagen föreläste företrädare för SPSM om råd och stöd som de kan erbjuda barn med grav språkstörning och skolor kostnadsfritt. Bl a kan de komma och föreläsa om språkstörning, och utreda enskilda barn i skolan och i Sigtuna (med rektors tillstånd) för att sedan erbjuda hjälp och stöd. Mer står att läsa på deras hemsida. Där finns också en flik med aktuella frågor och svar. Samt informerade de om de skolor som finns för språkstörda, bl a Hällsboskolan
Under söndagen berättade två olika mammor om sina barn med språkstörning och erfarenhet av skoltid.
Innan vi avslutade kursen hade vi gruppdiskussioner ang frågor som DHB driver. T ex om vilken typ av skolform vill vi som har språkstörda barn ha tillgång till? Svaret blev inte oväntat att föräldrar vill ha valmöjlighet, kunna välja inkludering, specialskola eller språkklass. Fördelen med ett antal specialskolor för språkstörning utspridda över landet är att de också kan fungera som resurscenter för pedagoger och föräldrar. Vi diskuterade också om habilitering eller fristående resursteam är det bästa. En uppgradering av Hab tyckte nog de flesta var bra. Där finns oftast redan den kompetens som behövs, även om det är rena lotteriet om man hamnar hos en bra eller dålig habverksamhet/habpersonal. Vi och DHB ville också ha tillgång till mer utbildning inom TUFF/TAKK (flera föräldrar hade inte fått info om att det var bra för deras barn) samt andra generella utbildningar om funktionshinder och språkstörning.
Sammanfattningsvis tycker jag att det var en jättebra kurshelg med mycket info och givande samtal med trevliga kursdeltagare och företrädare för DHB.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar