Hur många barn har jag egentligen?

I söndags firade vi Down Syndrom dagen på Universeum tillsammans med andra familjer i nätverk Bohuslän. Vi kom i god tid för att hinna upptäcka så mycket som möjligt. Klockan två bjöds det på teckenshow och unge herr W satte sig långt fram för att se bra. Sambon höll ett vakande öga medan jag smet in i butiken (de säljer Serholts pedagogiska material) en liten, liten stund. När jag kom tillbaka frågade jag förstås efter sonen. Barn kan komma bort så hiskeligt fort.
"Jag har full koll, han sitter där i mitten, ser du inte?"
"Neej, faktiskt inte"
"Jomen, titta där då, det är ju han i svart t-shirt och glasögon"
"Jaså du, det är visserligen en fin unge, men jag är helt säker på att det inte är min son i alla fall..."