W läser ur Miniboken, veckans läxa.

W läser ett stycke ur veckans läxa (Nya äventyr med Mini, läsebok i åk 2. ) Jag scannar in texten i Symwriter med en CPen, väljer ordlistan Bildbas tecken och förstorar texten. (Fyra sidor i boken kan bli 12 A4 sidor!)

Sen tar det en stund att redigera, hitta synonymer till tecken som inte finns, och ta bort tecken för ord han lär sig allteftersom. Men det är det värt för vi ser att det funkar! W har diagnosen dyspraxi, språkstörning, och vi tycker att hans tal utvecklats enormt sen vi började med lästräning. Och så  brukar vi utföra en liten "Miniteater" med leksaksfigurer varje vecka för att förtydliga händelseförloppet och kolla så han förstår nya ord.  

Läsläxa vecka 15, åk 1...

                                          
                                                                                                             
Är kanske den längsta och svåraste hittills. Meningarna är förhållandevis långa och innehåller en del nya och knepiga ord (även nya tecken då).
Man måste skilja på vakna, vara och vana samt det, den och de.
Vi skriver ut texten med bildstöd i Symwriter. Men det räcker inte.
så vi skriver ut ord och sätter i Teckenhattens språkpusselramar.
Nu blir det verkligen svårt... för mig. Att försöka komma på vilka ordklasser det ska vara. Röd för substantiv, ljusblå för verb, ok, men frågeord, vilken färg är de? Har säkert gjort en del fel... ska t ex vakna verkligen vara orange, hur tänkte jag då? Sonen vill lyckligtvis gärna pussla/skriva meningar och läsa dem högt.

Sen plockade vi fram några av bilderna till språkpusslet för att skilja mellan den, det och de, vilket visade sig vara väääldigt svårt. Extra stor blir förvirringen eftersom man i dagligt tal  säger "dom" istället för "de".  (Och i böcker och dagstidningar ser man alltför ofta att skribenten skriver "dem" när det ska vara "de" så sonen är definitivt inte ensam om att tycka detta är besvärligt)

Veckans läsläxa i Miniboken.

Såhär ser den ut!
Det är inte alla dagar sonen är motiverad att göra den, men nu har själv hittat på en idé som funkar ganska bra. Varje vecka får skolbarnen gå till biblioteket och låna böcker. Sist kom han hem med en faktabok om elefanter...

Så nu turas vi om att läsa, sonen läser en mening ur Miniboken och jag eller någon annan läser högt ett stycke om elefanter. Rättvist och bra!Och tänk så mycket intressant info det finns om dessa mäktiga djur. Jag lär mig en hel del. Särskilt som sonen vill attboken ska läsas som godnattsaga också..

Den här gången tog vi ut texten med teckenbilder i Symwriter och klippte isär. (så gör fröken i skolan med text från Vingböcker, fast utan teckenbild)
Så provar vi om sonen kan pussla ihop meningarna efter att vi läst dem högt. Då fokuserar han lite extra på texten, vi märker att han memorerar meningen annars utan att läsa orden.

Balsam för missmodiga modershjärtan

Förra terminen hade sonen läsläxa varje vecka. En till två sidor ur Mini och den magiska stenen skulle läsas upp för fröken varje måndag. Varje dag läste vi läxan en gång, dvs första gången läste jag och sonen fick läsa efter, sedan stavade han sig igenom orden och jag upprepade dem. Svåra eller nya ord gjorde jag memory av i Inprint tillsammans med föreställande bild. I början av varje vecka misströstade jag ibland och undrade hur det skulle gå, men på söndagarna kunde han traggla sig igenom texten på egen hand. Sonen har gott minne och jag misstänker att han lärde sig läsläxan delvis utantill, men det är ju också en början.

Sista läxan innan jullovet (Mini sid 34-35, 12 meningar) överraskade han mig med att läsa texten själv från början. Visst var det många ord som använts tidigare, men i alla fall var det underbart att höra honom, som är gravt språkstörd, uttala orden nästan felfritt och läsa hela meningar. Min bästa julklapp faktiskt!