Om Åtgärdsprogram, enl nya Skollagen

Skollagen 3 kap 9 § (finns på skolverkets hemsida)

Åtgärdsprogram

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
.........................................................................................................................................................................
Annika Nyström Karlsson, projektledare för Egen Växtkraft, HSO, föreläste i FUB-lokalen i Göteborg söndagen den 27 mars om Nya Skollagen.

Åtgärdsprogram har funnits tidigare, men det som är nytt är att det kan upprättas redan i förskoleklassen.

Enligt Annika kan ett åtgärdsprogram upprättas oavsett skolform. Man ska tänka på att det är en offentlig handling så barnets ev diagnos ska inte stå med.
Åtgärdsprogammet ska handla om vad skolan kan göra för barnet. Skolan ska definiera målen enligt kursplan, och skriva åtgärdsprogram för hur barnet ska nå dem.
Undvik diskussion om hur det egna barnet är. Hänvisa till skolans mål och styrdokument.Vilka är målen? Hur ska barnet nå dit? Vad är nästa steg?

Är man inte nöjd så kan åtgärdsprogrammet överklagas till beslutsmyndigheten, dvs kommun eller friskola.
De ska i sin tur skicka överklagandet till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet ska innehålla uppgifter om vilket beslut det avser, vad du vill ändra, namn, personnumer, kontaktuppgifter och underskrift. Överklagandet blir en allmän handling som vem som helst kan begära ut. Nämndens beslut är offentligt.

Om nya skollagen 2010:800, 7 kap 5§

Annika Nyström Karlsson höll i en fem timmar lång informationsträff om nya skollagen idag i Göteborg. Mycket intressant! Vi diskuterade bl a vad följande paragraf innebär i praktiken:

Grundsärskolan

5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.
Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.
....................................................................................................................................................
Vi som var med på mötet frågade vad detta betyder i praktiken och jag tolkade svaret så här:

En grundlig utredning och dokumenation av barnet, med föräldrarnas tillstånd, måste göras inför särskoleplacering. (I vår kommun upptäckte skolinspektionen förra året att 28 barn ej utretts inför särskoleplacering, man har t ex rutinmässigt placerat barn med Downs Syndrom i träningskola p g a sin diagnos utan att de genomgått psykologtest)

Så om föräldrarna inte vill gå med på psykologtest och dylikt, kan inte barnet placeras i särskola. Om man inte väljer skolform aktivt (och går med på utredning) skall barnet fortsätta i grundskola, och skolan ska upprätta åtgärdsplan för stödåtgärder.

Om man placerar barnet i grundsärskola ska huvudmannen (dvs kommun eller friskola, men i praktiken blir det nog rektorn) besluta om det är särskola, eller träningsskola som är aktuellt.

Hur är det då med det sista stycket i paragraf fem? Kan rektorn tvångsplacera barn i särskola mot föräldrars vilja? Vad innebär synnerliga skäl? Kan det för fördomsfulla tjänstemän t ex räcka med diagnosen Downs Syndrom? Troligen inte... MEN vill man gardera sig ska man INTE gå med på psykologtest och utredningar för finns inte detta kan barn INTE placeras i särskolan.