Flex-O i Borås 6-8 november. Orientering med bildstöd

Orientering med bildstöd! Orientering för alla! Under O-Ringen Borås i somras genomfördes Flex-O (Flexibel Orientering) för första gången. 
 Nu får alla som behöver extra kognitivt stöd en ny chans att prova förenklad orientering med målgång inne på Borås Arena samt på Borås Djurpark.
Kontakta Susanne Bäckström susanne.backstrom@oringen.se för mer info.

Sommarlov ...

Idag var det skolavslutning. Och som vanligt vet man inte hur det blir nästa termin ...
Ny rektor och försök att pussla ihop schemat så eleverna får godkända lärare.
Och som väntat en rekommendation om särskola ...
Extra anpassningar påstås ha gjorts ... men inget bildstöd  har använts, eftersom lärarna varken kan eller har tid. Och man hittar inte Numicon ... (som man ändå inte förstår).
Ett åtgärdsprogram ska upprättas, och det finns förslag om att W och några till bildar en mellanstadieklass med ett fast klassrum och en huvudlärare, (som har bred kompetens som krävs) Tanken är att ingen resurs behövs när inte W behöver flänga mellan olika lektionssalar.
Men först är det dags för lite härligt sommarlov!

DHB Västra på Kommunikationskarnevalen

I år var det Elisabeth Dahlberg, handledare i Karlstadmodellen som ansvarade för DHB Västras monter på Kommunikationskarnevalen. DHB Västra arrangerar många aktiviteter för målgruppen, dvs barn som är döva, har hörselskada eller språkstörning samt Koda-barn (barn som har döva föräldrar) Årets program hittar ni på hemsidan www.dhbvastra.se under fliken kurser och aktiviteter. Föreningen ordnar även helgkurser i teckenspråk för föräldrar och personal på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Samt har föreningen till uppgift att sprida information som rör målgrupperna. Föreningen är på gång med att starta upp en FLEX grupp för barn med ytterligare funktionshinder förutom de som tillhör nämnda målgrupper. Varje år hålls en specifik målgruppsträff där föräldrar och barn kan diskutera och utbyta erfarenheter. DHB Västra är med i projekt KomHit.se

Kulturskolans dag på Liseberg med bästa trombonläraren

Wilmer började spela trombon för ett par månader sedan eftersom vi fick tips om en lärare som välkomnar barn med downs syndrom.
En lektion i veckan spelar fem barn med DS tillsammans med denna fantastiska lärare.
På Kulturskolans dag spelade många ur blåssektionen på Evert Taube-scenen på Liseberg. Och vi föräldrar undrade nog i vilket hörn våra telningar skulle hållas, men läraren placerade dem på främsta raden.  W darrade av spänning innan men såg otroligt lycklig och stolt ut när de spelat klart.
Så var det goa låtar också:) Smoke on water och Bad weather.
(En sådan skillnad mot Kulturmixgruppen för funkisbarn. Där spelades triangel och sjöngs Broder Jacob tills W frågade om det inte var slut snart..)  
Efter uppträdandet på Taubescenen fick ungarna härja på Liseberg så länge de orkade...

Lite sockervadd piggar upp!

Passalens vattendag

Föreningen Passalen ordnar många aktiviteter för funkisbarn och ungdomar i Göteborgsområdet.
Igår var det vattendag i Långedrag. Man kunde prova på segling, göra egna knappar med nål på, minns inte vad de heter. Och så hade de uppblåsbara vattenbollar - eller vad de nu kan heta - med sig!

Valde mellan Widgit go och Predictable

W hade tid hos Dart Göteborg för ytterligare en utprovning av kommunikationsapp. Han testade grid player, widgit go och predictable ännu en gång. Predictable var väldigt lockande, bara tryck på en bokstav och en massa ordförslag kommer upp automatiskt. Nya ord memoreras. Men det är också en mängd svåra ord som någon måste förklara. Och appen kostar ca 1500 kr ...
Så vi valde Widgit Go. Den saknar ordprediction och möjlighet att skriva bokstäver löpande, och det är synd. Men istället kan man bygga upp ord och bild bank med underkategorier för olika användningsområden och teman. Några mallar följde med och några kunde man köpa till för några tior. T ex Guldlock och de tre björnarna finns om saga som läses upp när man klickar sig vidare till nästa blad. Och en variant där barnet ska sätta ihop alla ord på sidan till en korrekt mening. Samt en tredje variant där barnet trycker på rätt påstående om Guldlock. Övningen där man ska kombinera ord till mening känns helt rätt för Wilmer. Han vet precis vad som händer i Guldlock men har svårt att återberätta med mer än enstaka ord, samt behärskar inte att skriva en fullständig och korrekt mening. Orken har tidigare gått åt till att försöka stava ...
Widgit Go har widit bildbas men man kan köpa till teckenbilder och lägga in egna foton.
Efter att jag lärt mig det grundläggande har jag gjort en mapp i Widgit go om Europas länder där Wilmer kan klicka sig ner i underkategorier och trycka på ord med foton, dvs "skriva" vilken världsdel, huvudstad, viktiga städer, industri, språk, flagga, sevärdheter etc som tillhör ett visst land. Texten kan sparas och mailas för utskrift. Vet inte om det går att skriva ut direkt. Vi har inte kommit så långt än. Jag har också påbörjat en mapp för mail och brevskrivning där vi tillsammmans funderar på vilka verb, substantiv, pronomen etc som W vill använda när han skriver till någon. Sedan blir det nog en mapp för sagoberättande ... Det finns en mängd möjligheter. Och en del hinder ...  Jag frågade skolan om de provat mappen länder i Widgit. Men nej,blev svaret, för det funkar inte att använda Ipad i skolan  pga W tjatar om att se på youtubeklipp ...

Så här blev det när W "skrivit" om ett land.

Vad ska psykologtest vara bra för?

 Det har jag ofta undrat. Och jag är inte ensam om att ifrågasätta psykologtestens värde och tillförlitlighet:

Uncommon Sense: False Negatives: Evaluations of Functionally "Nonv...: My daughter Maya, like many children with special needs, has undergone (too) many evaluations. Her skills and knowledge have been quantifie...

Tydliga scheman, stora och små

Eftersom W har synnedsättning provade Regionhabiliteringen att sätta upp schema för dagen med stora, tydliga bilder. Varje morgon gick de igenom vad som skulle hända med Wilmer och var också noga med att peka på klockslagen. Även om W delvis kan avläsa en klocka (tjugo i, fem över halv mm är fortfarande svårt) är det inte detsamma som att ha tidsuppfattning, så det vill vi öva på.

Med hjälp av ett tydligt schema och genomgång gick dagen väldigt lätt och smidigt. W visste vad som förväntades av honom och jobbade på utan protester.  Under arbetspassen provade man olika saker för tydliggörande: bildstöd med bra kontrast, program/appar som t ex grid player och widgit go, tsp, pratkartor.
Man kan konstatera att när materialet var intressant, visuellt tilltalande och med tydliga instruktioner - ju mer motiverad blev Wilmer. Det låter självklart, men i skolvärlden finns det gott om trista, otydliga arbetsböcker med plottriga bilder, där man kan undra vad syftet med uppgiften egentligen är.


 FN-konventionen för personer med funktionshinder 21 b: Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

Idag är det val, men vad är det partierna menar egentligen?

 

På väg ner till stranden passerar jag folkpartiets reklamskyltar "Rösta för skolan" skriver de, och det låter ju bra.
Jag är för skolan.
Men, jag är emot segregering, diskriminering och jag är verkligen emot särskola.
Det är t ex inte Folkpartiet, de vill ha kvar särskola.

Trots att Sverige skrivit på Konventionen om funktionshindrades rättigheter. artikel 24.2. b:

Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionshinder, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av kvalitet.

Vad är det för inkluderande med särskola?
Debatten om särskola pågår ständigt i olika forum.
De som tycker att särskola ska vara kvar menar att personalen är så bra i särskolan, alla får vara med och barnen får tydliggörande undervisning på ett lustfyllt sätt.
OM det verkligen vore sant, skulle då inte den personalen göra underverk i en vanlig klass?

De som förespråkar särskola hävdar också att deras barn med speciella behov inte skulle må bra i en skola med för stora, bullriga klasser och otillräckligt med personal, de vill inte att deras barn ska gå i en "vanlig" skola pga risken för mobbning.
Jag bara undrar, vilka föräldrar vill skicka sina barn till en sådan skola?
Och vad är det för sorts barn som mår bra av att gå i en sådan klass?

Nä, partier som är för särskola och därmed segregering och diskriminering kommer inte att få min röst. Jo, jag vet, det krävs ansvarsfulla vuxna och rektorer som följer styrdokumenten för att det ska funka.

Men så länge vuxna tillåts sortera barn, så länge kommer rädslan för det främmande och okunskapen att vara kvar. För hur ska man lära sig respektera och umgås med alla sorters människor om man inte får vara med dem?

Simträning på ny ort, eller, plötsligt en dag ...

I flera år har W deltagit i Uddevallasims fantastiska simskolekoncept. Simtränare är unga, duktiga simtalanger som är utmärkta förebilder. Varje barn tilldelas en egen simtränare. Det har varit jättebra, och W kan simma och använda sig av olika tekniker. Men, kanske för att jag var med och tittade på, eller bara för att det var roligare så, ofta brukade han simma en liten stund och sen göra vad han ville istället för att lyssna på tränaren. Dyka ner till botten, klänga på tränaren, busa med andra barn, gå iväg till hoppbassängen innan han simmat de längder tränaren ville, simma på annat sätt mm.

Det var länge oklart hur långt han kunde simma egentligen. Tills han följde med sin dåvarande klass till badhuset för att simma 200 m bröst och 50 m rygg. Jag trodde först inte på fröken och resursen när de sa att han simmat det han skulle hur lätt som helst. Men så funkar inkludering. Barn lär sig av andra barn och W ville såklart göra samma som sina klasskamrater. Efter det tillfället fortsatte han att köra med sina simlärare och väldigt ofta strunta i vad de sa ...

Nu har vi flyttat och W har börjat simträna tillsammans med andra barn med funktionshinder. En tränare går omkring vid bassängkanten och dirigerar  Första tillfället körde W sin egen scoobydoosimstil ett par längder, men snart härmade han de andra istället. 

I en timma simmade dessa fantastiska ongar fram och tillbaka i 25-meters bassängen, sammanlagt flera hundra meter, och såg ut att njuta av sträcka ut i vattnets lätthet, och alla lydde tränarens minsta vink.

Plötsligt en dag vänder det ...

Inkluderande barnkalas

W går inkluderad i en vanlig klass 4. När han fyller år brukar han önska sig kalas på Lek och busland, och i år var det fjärde gången vi var på just det här stället. Alla i klassen är bjudna, och alla brukar komma utom en. W bjuder även kompisar med speciella behov och alla barnen leker tillsammans.
Skulle det uppstå något problem, som t ex att något utomstående barn (anläggningen är ju öppen för allmänheten) retar W eller bråkar med honom, så kommer klasskamraterna genast till undsättning.
I år var en för klassen ny kille med DS med på kalaset, och särskilt en av tjejerna var väldigt mån om att han skulle trivas. När flickans pappa kom för att hämta henne efter kalaset sprang hon fram och berättade att hon fått en ny kompis!

Somligt gör en trött...

Somliga morgnar kliver min kropp upp ur sängen och tar itu med vardagssysslorna, fastän själen ligger kraftlös kvar och stirrar in i väggen.  
 På senaste uppföljning-av-åtgärdsprogram-mötet läste speciallärare Eva-Lena upp samma kortsiktiga mål som de senaste gångerna. Suck.
Till exempel i  matte ska sonen kunna positionssystemet, skilja på ental, tiotal och hundratal och använda vid räkning.
Jag sa att jag tycker att han kan det , är det inte dags att gå vidare? (han räknar hemma och jag har filmat honom då) "Vad är det som krävs?" Speciallärare Eva-Lena flackade med blicken och menade att kunskapen inte var befäst.
Jag frågade klasslärare Å vad som krävs, och hon sa att det vore bra om han kunde räkna på det nya sättet för det är så mycket tydligare. Specialläraren sa att det hade hon inte gjort med Wilmer för det kunde hon inte .Klassläraren sa att hon lät W använda miniräknare och det klarade han galant. Jaha?

Ännu har jag inte sett till vare sig åp eller utvärdering, bara fått det uppläst på mötet, så jag vet inte om de gjort några ändringar efteråt, men jag tillåter mig att tvivla.

Angående engelska så var det kortsiktiga målet, återigen, att kunna några engelska fraser.
Jag frågade hur mycket de hade jobbat med det och med vad.
Speciallärare Eva-Lena sa att W fått jobba i  Little Bridge.
"Det är ett jättebra program, men var i programmet finns de där fraserna och hur har ni övat?"
Speciallärare svarar att det vet hon inte, och så lägger hon till:
MAN FÅR INTE STÄLLA FÖR HÖGA KRAV!

Alltså, om man inte arbetar med kortsiktiga mål, hur ska då eleven kunna nå dem?

Inget ont som inte har något gott med sig ... :)

Möte med skolpsykologen

Så blev vi då kallade  till ett ”förutsättningslöst” möte med skolpsykologen. Hon inledde med att säga att det där med inkludering hade ju visat sig fungera väldigt dåligt i vår kommun ... 

Jo, det kunde vi hålla med om, men om man har attityden att det kommer att misslyckas, och man inte intresserar sig för att studera fungerande verksamhet och modern forskning så blir resultatet därefter. 

Psykologen sa att själv var hon en varm anhängare av särskolan, hon hade träffat flera lyckliga särskolebarn när hon jobbade i Dalarna(!), så hon ville gärna veta varför ville vi inte placera vårt barn i särskola? 

Vi svarade, som vanligt, att vi vill att vårt barn ska få tillgång till utbildning och sociala förebilder. Att vi tror att särskolan skulle begränsa honom.  Och även om det finns bra och dåliga särskolor, precis som det finns bra och dåliga skolor, så tycker vi inte det är okey med segregering. Vi tror att allmänhetens fördomar och okunnighet orsakas av att generationer vuxit upp med särskolan som begrepp.  

Skolpsykologen vill gärna att sonen ska göra ett psykologtest. 

"Det bara högst en timma, det spelar ingen roll att han har språkstörning och att jag inte kan ett enda tecken."

 Vi svarade att hon nog inte kan så mycket om språkstörning och funktionsnedsättning om hon säger så. 

Hur skulle förresten ett psykologtest ge pedagogerna kunskap i teckenspråk, AKK och IKT och Karlstadmodellen, sådant som behövs för att tydliggöra undervisningen, och som de saknar idag?  

Dessutom befarar vi att ett psykologtest skulle ge rektor verktyg för att tvångsförflytta sonen till den lilla särskolan där barnen aldrig får träffa några normalstörda barn och personalen lägger ribban tämligen lågt vad gäller utbildningsmål. 

"Nämen det behöver ni inte vara rädda för, det kommer inte att hända", utbrast skolpsykologen. 

"Men, förra året var det ju ett barn som tvångsförflyttades dit av rektor? Efter att  föräldrarna anmält till Skolinspektionen? De vann i rätten sedan, men ändå ..." 

Då blir skolpsykologen ganska röd i ansiktet och säger lite generat att: 

"Jaså det fallet, ja men det var en heelt annan sak." 

Det är dags att avsluta mötet, men innan vi hinner gå säger skolpsykologen myndigt att vi måste diskutera vidare en annan gång ...

Det kändes ganska hopplöst efter det mötet, ingen annan förälder som har barn med behov på skolan har blivit kallad till skolpsykologen, bara vi som anmält rektor till Skolinspektionen! 

Men Skolinspektionens rapporter från den allmänna granskningen av kommunens skolor fortsatte droppa in och antagligen diskuterades det rejält  i kommunhuset. I alla fall fick vi en tid senare ett informationsbrev från sonens skola, där man meddelade att rektor avgått ...

Vad Skolinspektionen hade att säga om den segregerade särskolan/träningsskolan kan man läsa här

Snart slut på jullovet och början på .. vad?

Jul och nyår har vi firat tillsammans med med släkt och vänner. Jag njuter den här tiden, man kan kravla sig upp ur materialträsket och ägna dagarna åt goda samtal  och trevlig samvaro med nära och kära, liksom innesluten i en kokong där delaktighet är en självklarhet. Alla får vara med!

Utanför den här bubblan, bortom ledigheten, vad kommer att hända då? Blir det en termin i skolan där personal och ledning lyfter blicken från navelskåderiet och lär sig om modern forskning och jobbar tillsammans för att alla barn ska utvecklas och nå målen? Eller blir det en termin där inskränkta bakåtsträvare med mer makt än kompetens till varje pris försöker tvångsinskriva vårt barn i någon av kommunens två isolerade sär/träningsskolor? Jag bävar ...

Våren 2013 anmälde vi till slut skolan till skolinspektionen. Beslutet kom i september.
Skolinspektionen anmärkte på skolans oförmåga att upprätta åtgärdsprogram samt bristen på analys och utvärdering av stödinsatser. Ungefär i samma veva skedde även allmän tillsyn av kommunens skolor.
Det beslut som avser "vår" skola finns att läsa här
För ett tag kändes det skönt att även skolinspektionen kritiserat sådant vi klagat på i flera år.
Men, snart blev vi uppringda av skolpsykologen som beordrade oss till ett möte för att diskutera sonens skolplacering kommande termin, på uppdrag av rektor och grundskolechef … 

Kommunikationskartor i skolan - om asatro

Under höstterminen har man i åk 4 bl a jobbat med vikingatid och asatro. Jag har gjort kommunikationskartor, eller pekkartor som de också kallas, i In Print (från Hargdata) och skickat med sonen. Vi har också använt dem hemma när vi läst igenom text, och lyssnat på uppläst text. (Jag köper årslicens på Pixel digitala medier från NOK.) Dels pekar jag på bild samtidigt som jag pratar mer utförligt kring den, och dels pekar sonen för att visa att han vet vem/vad jag pratar om (eller vad vi lyssnar på) När han ska svara på frågor och det är längre, svårare ord kan han peka istället för att kämpa med uttal eller skrift. Teckenspråk är ju bra såklart, men än så länge kan inte resursen teckentolka en lektion (även om han vill) och lärarna kan inga tecken alls. Den här terminen är det flera nya lärare, och de har dessutom varit långtidssjukskrivna med tillfälliga vikarier som följd.
Så, mycket hänger på att vi hemma ger förförståelse av text, (förutsätter att vi får info om vilken text som används) och att vi går igenom och repeterar hemma. Det som funkar bäst hemma hos oss är "Skattjakt".

Story Kit, en app för att göra egna berättelser.

W har språkstörning och hörselnedsättning och då är det inte helt enkelt att ljuda ihop ord, uttala dem korrekt eller stava dem .Story Kit är en bra app där man kan lägga in foton eller rita något och skriva text under.
T ex kan man göra en liten berättelse om simmärket Guldfisken ... W tog med sin Ipad till skolan och visade.
Jag arrangerade bilderna i Story Kit och frågade W vad han ville berätta om dem. Sen fick han skriva något ord till varje bild. Vi  både ljudar och tecknar bokstäverna och ibland skriver jag ordet/meningen på papper och han skriver av. Efter genomgång kan W läsa texten själv och på köpet har han förhoppningsvis fått en viss förståelse för vad 25 meter innebär i verkligheten.  Och vem vet, kanske vill han följa lärarens instruktioner och försöka ta fler simmärken nästa termin :)

Men hjälper inte skolan till ...?

med att anpassa material? frågade någon apropå mitt förra inlägg. Jo, faktiskt så har sonens nya braiga elevassistent erbjudit sig att skriva in läsläxan i Symwriter.
Men eftersom både hon och läraren säger att det ofta saknas tid för planering av skolarbetet tycker jag det är bättre jag skriver  i Symwriter så kan de ägna sig åt viktigare saker. Och kanske jag har en liten smula kontrollbehov ... för att det är så mycket i Wilmers omgivning som jag inte råder över?
Jag har snart gått mina tio TUFF-veckor och det motsvarar ju inte ens en hel termin. Men jag kan några fler tecken, begrepp och synonymer än vad elevassistenten behärskar i nuläget. (Det är inte alltid rätt tecken kommer automatiskt över ett ord, och ibland kommer inget alls, då får man leta upp en synonym, eller hämta teckenbild från  http://lexikon.ling.su.se )
 Så om jag "översätter" själv hoppas jag att både hon och Wilmer lär sig fler nya tecken samtidigt som texten blir tydligare för Wilmer. Men visst tar det tid.
På sistone har jag därför provat att ta bort allt fler kända tecken ovanför texten för att W ska koncentrera sig på orden istället för teckenbilden och det funkar faktiskt riktigt bra. Texterna blir svårare och svårare så de kräver ändå en hel del "Miniteater" och teckentolkning vid läsning.
Om sonen bara förstod vitsen med att läsa och ville öva lite oftare ...:)

W läser ur Miniboken, veckans läxa.

W läser ett stycke ur veckans läxa (Nya äventyr med Mini, läsebok i åk 2. ) Jag scannar in texten i Symwriter med en CPen, väljer ordlistan Bildbas tecken och förstorar texten. (Fyra sidor i boken kan bli 12 A4 sidor!)

Sen tar det en stund att redigera, hitta synonymer till tecken som inte finns, och ta bort tecken för ord han lär sig allteftersom. Men det är det värt för vi ser att det funkar! W har diagnosen dyspraxi, språkstörning, och vi tycker att hans tal utvecklats enormt sen vi började med lästräning. Och så  brukar vi utföra en liten "Miniteater" med leksaksfigurer varje vecka för att förtydliga händelseförloppet och kolla så han förstår nya ord.  

Fråga till skolverket vad som gäller vid Nationella Prov

I höstas hade jag mailkontakt med skolverket ang vad som gäller vid Nationella Prov. Det svar som gavs har jag tidigare lagt ut på bloggen här. Men på Svenska Downföreningens höstläger i Åsa fick jag tips om att Maj G på Skolverkets enhet för prov och bedömning kanske hade ytterligare information. Jag mailade henne och fick följande svar:


Tack för ditt mail och din fråga om anpassning och inkludering vid genomförande av nationella prov i årskurs 3.

I information till läraren finns beskrivet vilka anpassningar som kan göras för att provet ändå ska pröva det som det avser att pröva- Där står bl a att läraren kan förstora text, dela upp textmassan i flera delar som kan genomföras vid fler tillfällen om eleven har svårt att koncentrera sig en längre stund. Att använda laborativt, konkret material i matematik kan inte göras om det är huvudräkning som prövas i det delprovet. Eleven kan behöva genomföra en eller flera av delproven i enskildhet med en lärare eller i mindre grupp. De anpassningar du ger förslag på som teckenbildsstöd kan inte användas då läsförmåga (läsa med flyt och läsförståelse) prövas. Ej heller laborativt material som (Numicon) kan användas då huvudräkning eller skriftliga räknemetoder prövas i ämnesprovet i matematik.

Läs mer här:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/2.4888/anpassning-och-sarskilt-stod-1.144734 

Proven är ett stöd för lärarens bedömning av elevens kunskapsutveckling. Vad har läraren för underlag i övrigt som kan motsvara det breda stöd för bedömning som ett nationellt prov utgör? Det är viktigt att en elevs behov av stöd och åtgärder blir synliggjort för att eleven ska kunna utveckla förmågorna i varje ämne.

Som förälder kan man inte kräva att ens barn ska få genomföra ett nationellt prov, en dialog med läraren , rektorn är alltid önskvärd. En elev kan genomföra provet men behöva så mycket anpassning av provet att provet inte längre är giltigt, man har anpassat bort provets syfte. I det fallet har behovet av elevens inkludering av det klassen gör, gått före själva provets syfte men kan vara motiverat av vissa skäl.
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/2.4888/obligatoriska-prov-och-undantag-1.144748  


Frågan om undantag för elev att genomföra provet samt om anpassning ska göras belutas till sist av rektor. Anpassning ska ske enligt den information som ges i proven samt vad som beskrivs på Skolverkets webbplats:http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/anpassning-1.144410

Jag hoppas att jag har kunnat ge ett tydligt svar i någon del. Ytterst är det rektor som avgör.
Hälsningar
Maj G

Om anpassning av Nationella Prov i åk 3

Vad gäller egentligen för barn med speciella behov när det är dags att skriva nationella prov i åk 3?
Det händer ibland att rektorer beslutar att de inte ska delta i proven, kanske för att barnen ska slippa riskera att misslyckas, och kanske för att skolans statistik försämras om de inte klarar provet.
Det är väl bra om skolan åtminstone siktar på att barnet ska delta. T ex genom att göra en sorts "budget", en tidsbaserad åtgärdsplan för hur och när man ska nå delmålen och kunna skriva nationella prov när det är dags. Annars kan det hända att åtgärdsplanen innehåller för lätta mål, så att barnet garanterat uppfyller dem (och då ser det ju ut som om barnet får tillräckligt stöd) men aldrig kommer  i kapp målen för årskursen.

På skolverkets hemsida står det om nationella provens anpassning  här.

Jag undrar t ex varför inte teckenspråksbilder ovanför svenska texten godkänns? Eller är det ok?
Får man  förstora texten så att barn med synnedsättning kan läsa den?
Angående matteprovet så får man inte använda  laborativt material? Men många barn räknar på fingrarna..
Varför inte godkänna numicon som hjälpmedel på provet? Hur mycket får provet anpassas och vem beslutar det?

Jag frågade Skolverkets upplysningstjänst och de svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga rörande din sons skolsituation och de nationella proven.

På Skolverkets webbplats finns många frågor och svar om anpassning av nationella prov. Där finner du bland annat följande information:

25. Fråga: Kan elever undantas från nationella prov?
Svar: Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om
eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de
nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon
rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om
eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur
provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det
vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev
med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska
som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan
anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra
det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att
skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig
exkluderad om han eller hon undantas.

Länk till webbplatsen: http://www.skolverket.se/sb/d/2512

I övrigt gäller följande kring anpassning:

När det rör anpassning av proven för elever med funktionshinder så är det elevens skola som avgör exakt vilken anpassning som ska göras i ett enskilt fall. En huvudregel är dock att när anpassning genomförs så ska den genomföras på ett sådant sätt att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. (I annat fall ger provet rimligtvis inte information om hur elevens kunskaper förhåller sig till kunskapskraven i kursplanen.) När skolan funderar över vilka anpassningar som ska göras så får skolan alltså fundera över vad respektive delprov avser pröva. Information kring detta finns i läraranvisningarna. Ytterst är det skolans rektor som beslutar om anpassning.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med andra ord så är det en fråga om vilja, och hur man tolkar ovanstående text. Därför är det nog bra att
så tidigt som möjligt diskutera med skolan hur de ställer sig till att barn med speciella behov deltar i nationella prov, samt vilka anpassningar de är beredda att göra i så fall.