Det här tipset fick jag förra året på Svenska Downföreningens teckenläger och det tycker jag är ett roligt och avslappnat sätt att få igång ett samtal med sonen.
Hargdata tillverkar Inprint och Symwriter. Man kan köpa en tilläggsfil med mallar från deras hemsida. Där finns bl a det här spelet. Tanken är att spelarna ska använda teckenspråk... Tärning och spelpjäser får du ta nåt som finns hemma. Man flyttar helt enkelt så många steg som tärningen visar. (och det blir en bra övning för barnet i att se antalet utan att räkna prickarna en och en) Sen ska man svara på frågan. "Vilken är din favoritfilm?" t ex , Föregå med gott exempel och berätta. Fråga sedan barnet "Vilken film gillar du?" Därefter är det barnets tur att kasta tärningen. Ge barnet tid att svara, (och första gångerna kan man presentera några alternativ som man vet att barnet tycker om). Det viktiga är att få i gång en dialog, och vänja barnet vid att känna efter vad de tycker och att uttrycka sina åsikter. Och att öva tecken kommunikation förstås..
Visar inlägg med etikett teckenspråksutbildning för föräldrar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teckenspråksutbildning för föräldrar. Visa alla inlägg
lördag 28 augusti 2010
söndag 27 juni 2010
Medlemsutskick från DHB
Jag är medlem i DHB västra. På deras hemsida står det så här:
Föräldraföreningen DHB Västra är:
Handikapporganisation för döva, hörselskadade och språkstörda barn
och ungdomar i Västra Götalands-, Jönköpings- och Hallands län.
Hem och skola organisation för föräldrar till dessa barn och ungdomar.
och ungdomar i Västra Götalands-, Jönköpings- och Hallands län.
Hem och skola organisation för föräldrar till dessa barn och ungdomar.
och de verkar ha en massa intressanta aktiviteter för sig. För några veckor sedan fick jag följande mail: Här kommer lite sommarkul från DHB Västra! (Medlemsskap i DHB krävs).
Vi bjuder in till en· Familjedag till slottskogen och Liseberg den 31 juli. Anmälan senast 2 juli ·
Aktivitetshelg Göta Kanal och Karlsborgs fästning den 13-15 aug Anmälan senast 2 juli ·
Riksförbundet bjuder in till DHB dag på High Chaparral den 8 juli Anmälan senast 28 juni
lördag 26 juni 2010
Svenska downföreningens sommarläger..
I år blir det nog teckenspråksläger igen... http://www.svenskadownforeningen.se/aktiviteter/lager/sommarlager
Kanske blir det väldigt likt förra årets läger, men det var så himla bra så det gör inte så mycket.
Då tecknade föreläsarna samtidigt som de pratade. Mycket lärorikt med intressant information om pedagogik angående läs- och skrivprocessen samt andra skolfrågor, och så fick man inspiration till att teckna meningar samtidigt. Tillfälle att prova dataprogrammet Inprint och tillverka material fanns också. Barnen fick leka och ha upp och nergympa. Vi föräldrar fick träffas och diskutera. Och så fick vi som vanligt himla god mat...
I år hoppas jag det blir ännu mer skoldiskussioner och tillfälle att utbyta erfarenheter om hur det fungerar i olika kommuner. Dataprogrammet Symwriter ska demonstreras, det behöver jag som inte förstått riktigt hur det fungerar ännu.
MEN, nästa år tror jag vi försöker anmäla oss till DHB Västras sommarläger med teckenspråk.
I år upptäckte jag det alldeles för sent, och ärligt talat tvekar vi en smula. Ska vår son med DS vara välkommen bland språkstörda och döva/hörselskadade barn? Och kommer vi att kunna teckna med de andra barnen och deras föräldrar? Om vi inte provar får vi aldrig veta...
Varför vill vi det då? Jo,vi tycker att vår son behöver sociala förebilder inom teckenspråket också, eftersom vi vill använda det för att förtydliga vår gemensamma kommunikation.
I skolan kan inte barnen teckna så bra som han, så då undviker han också att teckna. Å andra sidan försöker han prata eftersom klasskamraterna gör det, så de är hans sociala förebilder för talspråk, vilket är jättebra.
Via DHB-läger eller utflykter får vi vuxna möjlighet att öva upp vårt teckenspråk, och därmed ligga steget före vår son.
Och så kostar ett DHB läger för vår lilla familj endast en tredjedel jämfört med Svenska Downföreningens läger...
Hur är det möjligt? Föreläsare kostar förstås. Men skiljer standarden sig åt för övrigt? Det vill jag ta reda på..
Kanske blir det väldigt likt förra årets läger, men det var så himla bra så det gör inte så mycket.
Då tecknade föreläsarna samtidigt som de pratade. Mycket lärorikt med intressant information om pedagogik angående läs- och skrivprocessen samt andra skolfrågor, och så fick man inspiration till att teckna meningar samtidigt. Tillfälle att prova dataprogrammet Inprint och tillverka material fanns också. Barnen fick leka och ha upp och nergympa. Vi föräldrar fick träffas och diskutera. Och så fick vi som vanligt himla god mat...
I år hoppas jag det blir ännu mer skoldiskussioner och tillfälle att utbyta erfarenheter om hur det fungerar i olika kommuner. Dataprogrammet Symwriter ska demonstreras, det behöver jag som inte förstått riktigt hur det fungerar ännu.
MEN, nästa år tror jag vi försöker anmäla oss till DHB Västras sommarläger med teckenspråk.
I år upptäckte jag det alldeles för sent, och ärligt talat tvekar vi en smula. Ska vår son med DS vara välkommen bland språkstörda och döva/hörselskadade barn? Och kommer vi att kunna teckna med de andra barnen och deras föräldrar? Om vi inte provar får vi aldrig veta...
Varför vill vi det då? Jo,vi tycker att vår son behöver sociala förebilder inom teckenspråket också, eftersom vi vill använda det för att förtydliga vår gemensamma kommunikation.
I skolan kan inte barnen teckna så bra som han, så då undviker han också att teckna. Å andra sidan försöker han prata eftersom klasskamraterna gör det, så de är hans sociala förebilder för talspråk, vilket är jättebra.
Via DHB-läger eller utflykter får vi vuxna möjlighet att öva upp vårt teckenspråk, och därmed ligga steget före vår son.
Och så kostar ett DHB läger för vår lilla familj endast en tredjedel jämfört med Svenska Downföreningens läger...
Hur är det möjligt? Föreläsare kostar förstås. Men skiljer standarden sig åt för övrigt? Det vill jag ta reda på..
torsdag 3 december 2009
TUFF-utbildning-TeckenspråksUtbildningFörFöräldrar
Av en slump fick jag höra talas om att föräldrar med språkstörda, döva, hörselskadade barn och ungdomar kan få gå TUFF-utbildning. Vår habilitering hade inte en aning om att det finns...
Livet blir så mycket lättare när man har ett gemensamt språk. Inga missförstånd, och färre konflikter när man kan vara tydlig mot varandra.
TUFF innebär att föräldrar kan få 10 veckors teckenspråksutbildning, dvs 240 timmar fördelat på 3 år med 3 veckor/år. (att jämföra med ca 1200 timmar i Norge)
Det finns 3 eller 4 skolor som håller kvalificerade kurser i Sverige. De har lite olika upplägg.
Gemensamt är att lärarna är fulltecknande, ofta döva eller åtminstone har genomgått 4-årig tolkutbildning, vilket kan kännas som en utmaning första veckan. Syftet är att föräldrar ska kunna kommunicera med sina barn och bygga deras ordförråd, ge barnen ett språk att uttrycka sig med.
Jag som har ett språkstört barn väljer tills vidare att teckna svenska, dvs jag tecknar hela meningar samtidigt som jag talar. Jag vill locka barnet att teckna och prata, samtidigt som det får en förståelse för svenskans ordföljd.
Studier visar att om man enbart använder TSS, tecken som stöd, (dvs tecknar substantiven eller huvudverbet) pratar/tecknar det språkstörda barnet ofta på det viset, med enstaviga ord och förstår inte betydelsen av bindeord. Språket och ordförrådet förblir fattigt. Men självklart är TSS bättre än ingenting. Människor behöver kunna uttrycka sig och förmedla tankar och känslor. Självkänslan blir sämre när man inte har ett språk och kan kommunicera med andra.
Livet blir så mycket lättare när man har ett gemensamt språk. Inga missförstånd, och färre konflikter när man kan vara tydlig mot varandra.
TUFF innebär att föräldrar kan få 10 veckors teckenspråksutbildning, dvs 240 timmar fördelat på 3 år med 3 veckor/år. (att jämföra med ca 1200 timmar i Norge)
Det finns 3 eller 4 skolor som håller kvalificerade kurser i Sverige. De har lite olika upplägg.
Gemensamt är att lärarna är fulltecknande, ofta döva eller åtminstone har genomgått 4-årig tolkutbildning, vilket kan kännas som en utmaning första veckan. Syftet är att föräldrar ska kunna kommunicera med sina barn och bygga deras ordförråd, ge barnen ett språk att uttrycka sig med.
Jag som har ett språkstört barn väljer tills vidare att teckna svenska, dvs jag tecknar hela meningar samtidigt som jag talar. Jag vill locka barnet att teckna och prata, samtidigt som det får en förståelse för svenskans ordföljd.
Studier visar att om man enbart använder TSS, tecken som stöd, (dvs tecknar substantiven eller huvudverbet) pratar/tecknar det språkstörda barnet ofta på det viset, med enstaviga ord och förstår inte betydelsen av bindeord. Språket och ordförrådet förblir fattigt. Men självklart är TSS bättre än ingenting. Människor behöver kunna uttrycka sig och förmedla tankar och känslor. Självkänslan blir sämre när man inte har ett språk och kan kommunicera med andra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
