Hur funkar bilsemester om barnet har matallergi och funktionshinder? Eller: recension av tre tyska djurparker!

En regnig sommardag förra året, frågade sambon om vi möjligtvis hade lust att åka ut i Europa, några hundra mil eller så, för i så fall hade han möjlighet att låna bil. Ja, varför inte?

Sonen har pratat om djurparker ända sen DHB och Downföreningens nätverk ordnade utflykt till Borås djurpark i våras och vi tillbringade timmar i giraffstallet.

Djurparker finns det väl gott om i Europa, tänkte vi, och så kan vi säkert besöka några gamla slott och sånt som roar oss vuxna också. 

Men hur fungerar en långfärdssemester med ett barn med glutenintolerans, spannmålsallergi och mjölkallergi? ”Det måste väl ändå vara lika vanligt som här. Alpro är väl ett tyskt märke?” menade sambon och tyckte att vi kunde köpa livsmedel längs vägen, eftersom det liksom blev fullt i bilen ändå.  För säkerhets skull packade vi ner glutenfri pasta och några soyghurt i kylväskan och det var bra för inte ens Stena Line erbjöd mjölkfritt (eller glutenfritt för den delen) som frukostalternativ. Inga tyska eller franska hotell heller. Och det fanns absolut inte att köpa i alla livsmedelsaffärer. Men hotellpersonalen (vi tog in på 6 olika hotell under resan) var alltid vänlig och hjälpsam och lät oss ha soyghurt i deras kyl, eller gav oss en hink med is(!) när inte det fanns kylskåp på rummen. 

Vi åkte över med Kielfärjan eftersom bilen lånades under en begränsad tid, Nicke Nyfiken var med ombord till sonens förtjusning (ca 20 minuter på kvällen hälsade Nicke på barnen och dansade med dem) och det fanns mycket att pyssla med, så den båtturen vill han göra fler gånger. (Barnmenyns köttbullar och korv var gluten- och mjölkfria enligt servitören, så sonen behövde inte svälta heller.)

Hannovers djurpark, http://www.zoo-hannover.de/startseite.html?L=6  ca 25 mil från Kiel, blev första riktiga stopp på vägen. En vuxen fick fritt inträde som ledsagare.  Djurparken är indelad i olika temaområden och man kunde åka flodbåt. Sonen uppskattade ”elefant-teatern” med djur och skötare som uppträdde. Rejäla lekplatser fanns också, överlag en mycket trevlig djurpark, så här borde vi planerat in en heldag eller två.

Istället åkte vi vidare på kvällen till Frankfurt, 35 mil. För vi tänkte att då kunde gå in på Frankfurts zoo  nästa morgon när det öppnade. Fast vi orkade liksom inte upp så tidigt …så sonen fick inte tillräcklig med tid att leka av sig.
 http://www.zoo-frankfurt.de är en äldre djurpark som håller på att moderniseras bit för bit. Mindre än Hannovers zoo, men tillräckligt stort för att tillbringa en heldag, om man inte som vi ville vidare för att inte spräcka tidsplanen. Även här erbjuds fritt inträde för ledsagare.

Färden gick vidare mot södra Frankrike och vi tillbringade några dagar i Carcassonne med omnejd och badade och besökte medeltida slott och byar. I närheten av lägenhetshotellet fanns en stor supermarket med mjölkfri  soyghurt.  En utflykt till förhistoriska parken (parc préhistorique, Tarascon) hanns också med.



 
På hemvägen till Sverige stannade vi vid ännu en djurpark ... Allwetter zoo i Munster, Tyskland. De erbjöd fritt inträde för en ledsagare. Förutom de sedvanliga djurparksdjuren, kan man se en delfin- och sjölejonshow samt rasta barn på en stor och fin lekplats, syns bara en liten del av den på bilden. På det hela taget var det en trevlig resa, men nästa gång ska jag nog planera lite bättre och se till så vi har mer tid överallt. Apropå tid så skenade den iväg på slutet, vi måste landa i Göteborg ett visst datum för att lämna tillbaka bilen, och så hade vi anmält sonen till Passalens seglarskola, så vi valde att åka Kielfärja på hemvägen också. 

Samband mellan matallergi och psykisk funktion?

Det sägs ibland att barn med Downs syndrom inte intresserar sig för nya saker och händelser på samma sätt som normalstörda barn. De föredrar t ex leksaker som är  välbekanta och upprepar lekar som de känner till hellre än lär sig nya. Jag har väl själv märkt att min son inte vill lägga det nya pusslet eller läsa den nya boken direkt jag släpar hem den, men får sakerna ligga framme någon dag, eller att jag själv leker med dem blir han nyfiken och vill vara med.  Stämmer påståendet innebär det att DS barnen inte suger åt sig lika mycket information om omgivningen som vanliga barn. (Men i och för sig florerar det en mängd olika åsikter och fördomar om personer med DS som inte har någon som helst verklighetsförankring.)

Jag bläddrade i ett ex av pif.nyt från norska föreningen NPIF när jag satt med på Tomatis behandlingen i Strömstad härom veckan. Där stod att läsa om en studie av 55 barn med Downs syndrom i sjuårsåldernet påvisades att de flesta barnen hade förhöjda nivåer lgA och lgG och Gliadin. Ju högre nivå antikroppar  mot gluten, gliadin och kasein, ju mindre intresserade var barnen av nya saker och ting, de blir liksom påverkade av opioider. Ökad lgA aktivitet tyder på defekt slemhinna. Gliadin finns i korn, hirs, ris och majs (och ingår i gluten) .Artikeln var på norska och mitt minne är selektivt så jag kan inte garantera att jag återger allt rätt.

Det intressantaste var att tillskott av enzym kunde hjälpa till vid nedbrytning av peptider. Probiozym är utvecklat för detta ändamål, men även probion eller probioplex (ej laktosfri) dagligen kan vara värt att pröva.

OBS! Vid glutenintolerans krävs livslång glutenfri kost.

Min son är glutenintolerant och får glutenfri kost. Även laktosfri i dagsläget eftersom de två intoleranserna ofta hänger ihop. Trots glutenfri kost var han förstoppad och hade urinläckage. Doktorn sa att urinläckaget berodde på förstoppning som i sin tur berodde å den allmänt mjuka muskulaturen hos barn med DS och skrev ut Movacol...  Men jag tycker inte det verkar sunt att stoppa i sig resten av livet. Förstoppningen i sig måste bero på någonting i kosthållningen. Glutenfritt är ofta fiberfattigt men det får man ju tänka på.

Jag beställde ett testkit från Neurozym.com som påvisade laktos intolerans. Senare köpte jag också ett food detective test från Existensmaximum. Liten känslighet mot ägg och soja ex påvisades och jag undrade vad sonen skulle kunna äta överhuvudtaget, hoppades nog att testet visade fel. Men det kan ju vara värt att prova enzymteorin....