DHB målgruppsträff Språkstörning

Föreningen DHB Västra - för döva, hörselskadade barn samt barn med språkstörning har haft målgruppsträff Språkstörning. 10 barn och 11 vuxna träffades den 13/9 2014 på Bohusläns museum i Uddevalla.

Barnen och några föräldrar följde med pedagog och lekte rövare och klädde ut sig samt gick på äggjakt. Vi andra vuxna samlades i konferensrummet för att prata språkstörning.

De föräldrar som var med verkade hungra efter information: Vad kan man få för stöd i skola och förskola, kan man få resurs, kan man kräva bildstöd? TSS? Hur gör man när det inte funkar, vart vänder man sig för att träffa en logoped mm. Vad finns det för skolor, hur söker man dit? Frågorna är många …

Och föräldrarna berättar om förfärliga historier om hur pedagoger utesluter barnen

och skyller på dem, istället för att använda TSS och AKK som man vet är tydliggörande för alla barn. Med den vuxenattityden blir det liksom fritt fram för de ”vanliga” barnen att retas och mobba, men även det skylls på barnet med språkstörning/funktionshinder. Hur kan vi ändra på detta?

Fantastiska Johanna informerade om nya styrdokument, ”extra anpassningar” som omfattar alla barn i behov av stöd. Skolverket har gett ut en broschyr som finns att köpa eller ladda ner från deras hemsida. http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar-1.196156

Åtgärdsprogrammet finns fortfarande kvar, och används när det inte räcker med extra anpassningar utan krävs ännu mer riktat stöd.

På förskolenivå används istället en Handlingsplan, inte att förväxla med protokoll från utvecklingssamtal (för det samtalet ska vara barnets) med mätbara mål som följs upp och utvärderas regelbundet.

Vi tipsade om att

*Skolor kan kontakta SPSM för gratis råd och stöd, även föreläsningar om språkstörning.

*SPSM erbjuder språkstörningsutredning vid diagnos grav språkstörning.

*Regionhabiliteringen kan erbjuda intensivträning av kommunikation.

*Dart Göteborg utreder kommunikationsbehov och analyserar och ger råd om insatser, krävs remiss från logoped, samt vill Dart att lokalt habteam (om sånt finns) ska jobba med barnet regelbundet.

*Mun-H-Center i Göteborg tittar på munmotorik mm, många muskler används för att producera tal.

*TUFF, glömde jag nog nämna, hade skrivit upp det på whiteboarden, om barnet har behov av teckenkommunikation kan föräldrar få gå TUFF kurs.

*Hörselhabiliteringar har kurser i teckenspråk, oftast dagtid, remiss krävs. Logoped utfärdar.

*Enligt FN-konventionen för personer med funktionshinder 21 b kan vi kräva bildstöd, AKK åt barnet som behöver det. Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

Fb grupper Vi som har barn med språkstörning, (även tillägg Göteborg) Tala lyssna, förstå.

Vi lovade maila ut länkar. Kanske de kan ligga på hemsidan också, samt dhb västra fb?

Deltagarna uttryckte en stark önskan att språkstörningsdagen får fortsätta, gärna även som språkstörningshelg, just pga få känna samhörighet med andra föräldrar i samma (stödlösa) situtation. Det kan vara att det ordnas träff med egen fika eller grilla korv. Det är önskemål som uttrycks i fb-grupp om språkstörning också.

Johanna sa att språk-klasser i hennes upptagningsområde läggs ner för att barn ska integreras i vanliga klasser. Problemet är dock samma för döva-hörselskadade, att det saknas kunskap ute på skolorna, det behövs specialkompetens i varje län som liksom höjer ribban och där skolor kan hämta kunskap.

Efter lunch samlades vi och valde aktivitet. Museet erbjuder bildjakt, skattjakt m frågor om världsdelar bl a. Barnen hann även med att leka fritt i lekrummet innan det var dags att gå hem.

Not. Gunilla Thunberg meddelade på kommunikationskarnevalen att artikeln tidigare varit felöversatt, endast stått förstorande material, men nu har det korrigerats att gälla AKK.

Article 21 - Freedom of expression and opinion, and access to information

States Parties shall take all appropriate measures to ensure that persons with disabilities can exercise the right to freedom of expression and opinion, including the freedom to seek, receive and impart information and ideas on an equal basis with others and through all forms of communication of their choice, as defined in article 2 of the present Convention, including by:

B. Accepting and facilitating the use of sign languages, Braille, augmentative and alternative communication, and all other accessible means, modes and formats of communication of their choice by persons with disabilities in official interactions;

Fråga till skolverket vad som gäller vid Nationella Prov

I höstas hade jag mailkontakt med skolverket ang vad som gäller vid Nationella Prov. Det svar som gavs har jag tidigare lagt ut på bloggen här. Men på Svenska Downföreningens höstläger i Åsa fick jag tips om att Maj G på Skolverkets enhet för prov och bedömning kanske hade ytterligare information. Jag mailade henne och fick följande svar:


Tack för ditt mail och din fråga om anpassning och inkludering vid genomförande av nationella prov i årskurs 3.

I information till läraren finns beskrivet vilka anpassningar som kan göras för att provet ändå ska pröva det som det avser att pröva- Där står bl a att läraren kan förstora text, dela upp textmassan i flera delar som kan genomföras vid fler tillfällen om eleven har svårt att koncentrera sig en längre stund. Att använda laborativt, konkret material i matematik kan inte göras om det är huvudräkning som prövas i det delprovet. Eleven kan behöva genomföra en eller flera av delproven i enskildhet med en lärare eller i mindre grupp. De anpassningar du ger förslag på som teckenbildsstöd kan inte användas då läsförmåga (läsa med flyt och läsförståelse) prövas. Ej heller laborativt material som (Numicon) kan användas då huvudräkning eller skriftliga räknemetoder prövas i ämnesprovet i matematik.

Läs mer här:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/2.4888/anpassning-och-sarskilt-stod-1.144734 

Proven är ett stöd för lärarens bedömning av elevens kunskapsutveckling. Vad har läraren för underlag i övrigt som kan motsvara det breda stöd för bedömning som ett nationellt prov utgör? Det är viktigt att en elevs behov av stöd och åtgärder blir synliggjort för att eleven ska kunna utveckla förmågorna i varje ämne.

Som förälder kan man inte kräva att ens barn ska få genomföra ett nationellt prov, en dialog med läraren , rektorn är alltid önskvärd. En elev kan genomföra provet men behöva så mycket anpassning av provet att provet inte längre är giltigt, man har anpassat bort provets syfte. I det fallet har behovet av elevens inkludering av det klassen gör, gått före själva provets syfte men kan vara motiverat av vissa skäl.
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/2.4888/obligatoriska-prov-och-undantag-1.144748  


Frågan om undantag för elev att genomföra provet samt om anpassning ska göras belutas till sist av rektor. Anpassning ska ske enligt den information som ges i proven samt vad som beskrivs på Skolverkets webbplats:http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/2.5601/anpassning-1.144410

Jag hoppas att jag har kunnat ge ett tydligt svar i någon del. Ytterst är det rektor som avgör.
Hälsningar
Maj G

Om anpassning av Nationella Prov i åk 3

Vad gäller egentligen för barn med speciella behov när det är dags att skriva nationella prov i åk 3?
Det händer ibland att rektorer beslutar att de inte ska delta i proven, kanske för att barnen ska slippa riskera att misslyckas, och kanske för att skolans statistik försämras om de inte klarar provet.
Det är väl bra om skolan åtminstone siktar på att barnet ska delta. T ex genom att göra en sorts "budget", en tidsbaserad åtgärdsplan för hur och när man ska nå delmålen och kunna skriva nationella prov när det är dags. Annars kan det hända att åtgärdsplanen innehåller för lätta mål, så att barnet garanterat uppfyller dem (och då ser det ju ut som om barnet får tillräckligt stöd) men aldrig kommer  i kapp målen för årskursen.

På skolverkets hemsida står det om nationella provens anpassning  här.

Jag undrar t ex varför inte teckenspråksbilder ovanför svenska texten godkänns? Eller är det ok?
Får man  förstora texten så att barn med synnedsättning kan läsa den?
Angående matteprovet så får man inte använda  laborativt material? Men många barn räknar på fingrarna..
Varför inte godkänna numicon som hjälpmedel på provet? Hur mycket får provet anpassas och vem beslutar det?

Jag frågade Skolverkets upplysningstjänst och de svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga rörande din sons skolsituation och de nationella proven.

På Skolverkets webbplats finns många frågor och svar om anpassning av nationella prov. Där finner du bland annat följande information:

25. Fråga: Kan elever undantas från nationella prov?
Svar: Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om
eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de
nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon
rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om
eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur
provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det
vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev
med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska
som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan
anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra
det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att
skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig
exkluderad om han eller hon undantas.

Länk till webbplatsen: http://www.skolverket.se/sb/d/2512

I övrigt gäller följande kring anpassning:

När det rör anpassning av proven för elever med funktionshinder så är det elevens skola som avgör exakt vilken anpassning som ska göras i ett enskilt fall. En huvudregel är dock att när anpassning genomförs så ska den genomföras på ett sådant sätt att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. (I annat fall ger provet rimligtvis inte information om hur elevens kunskaper förhåller sig till kunskapskraven i kursplanen.) När skolan funderar över vilka anpassningar som ska göras så får skolan alltså fundera över vad respektive delprov avser pröva. Information kring detta finns i läraranvisningarna. Ytterst är det skolans rektor som beslutar om anpassning.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med andra ord så är det en fråga om vilja, och hur man tolkar ovanstående text. Därför är det nog bra att
så tidigt som möjligt diskutera med skolan hur de ställer sig till att barn med speciella behov deltar i nationella prov, samt vilka anpassningar de är beredda att göra i så fall.

Skolverkets krav på elevassistenters utbildning

När mitt barns väl fungerande elevassistent byttes ut, hänvisade rektorn till att hon hade detta krav på sig från skolverket.

Jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenters utbildning.

De svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga om särskilt stöd och om kraven på undervisande personal i skolan.

Alla elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att få särskilt stöd. Det finns inte specifikt reglerat vilket stöd skolan ska ge utan detta ska utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. I den nya skollagen (SFS 2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i 3 kap.

Utredning
3 kap. 8 § skollagen (SFS 2010:800)
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

3 kap. 9 § skollagen (SFS 2010:800)
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Skolverket har vidare tagit fram PM som vägledning om den nya skollagen. I PM med titeln "Rätt till kunskap och särskilt stöd" finner du information om särskilt stöd. Där kan du även läsa om möjligheten att överklaga ett åtgärdsprogram. Du finner Skolverkets PM via följande länk; http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/tolkningochvagledning/ratt-till-kunskap-och-sarskilt-stod-1.126409

Länk till nya skollagen (SFS 2010:800); http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800

Införandet av en lärarlegitimation reglerar vilka krav som ställs på lärare och förskollärare för att de ska vara behöriga att undervisa. Skollagen reglerar inte specifikt kraven för att jobba som elevassistent. Du kan läsa mer om lärarlegitimationen på vår hemsida:

http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/lararlegitimation

Du kan i första hand vända dig till rektor för dialog kring det särskilda stödet. Därefter är det huvudmannen, skolchefen eller ansvarig tjänsteman i kommunen, du kan kontakta.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med vänlig hälsning

Upplysningstjänsten vid Skolverket

..........................

Mycket intressant information! Och rektors påstående att utbyte av elevassistent var ett krav från skolverket stämde alltså inte.

Vem är då ansvarig för att elevassistenten byttes ut?

Jag mailade kommunen och frågade om elevassistenters anställningsvillkor.

De tog lite tid på sig att svara men i nästa blogginlägg kommer jag att redogöra för vad de sa.

Vad har hänt efter radioprogrammet om särskolan i Uddevalla

Före sommarlovet intervjuades jag och en annan förälder i P4 Väst ang vårt val av skola. Jag berättade då hur nöjd jag var med att ha mitt barn med särskilda behov inkluderat i vanlig klass. (Klassen har en skicklig, engagerad fröken som kan tydliggöra skoluppgifter på ett pedagogiskt sätt med hjälp av interaktiva matte och läsprogram för Smartboard.) Mitt barn hade en rutinerad elevassistent han trivdes jättebra med och som kunde hjälpa honom med undervisningen eftersom han hade god hand med barn och kunde en hel del tecken.

Eftersom Uddevalla kommun fram tills nu valt att anställa elevassistenter på terminsbasis kunde vi inte vara säkra på att få behålla honom. Om inte han själv tröttnade på anställningsvillkoren kunde förstås någon annan sökande vara bättre kvalificerad.

I platsannonsen inför höstterminen stod att skolan helst såg en manlig sökande med lämplig utbildning och kunskap i teckenspråk. Så vi föräldrar förlitade oss på att det åtminstone skulle anställas en person som kunde TAKK eller TSS.

Något annat skulle vara brott mot språklagen. Att kunna göra sig förstådd är en rättighet.

På SPSM:s hemsida kan man läsa att:

Av §14 : 2 i språklagen framgår att ”Den som är döv eller hörselskadad och av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig och använda det svenska teckenspråket”
Denna lag gäller alltså också för barn med språkstörning. Barnet bör har också rätt att läsa teckenspråk som hemspråk/modersmålsundervisning. Anmälan sker till grundskolekontoret.

Dagen före midsommarafton meddelade alltså rektor att det blir en ny elevassistent under höstterminen.

En utbildad fritidspedagog som läst specialpedagogik, men som inte kunde teckna alls!

Jag frågade varför den nya ansågs bättre kvalificerad än den befintliga och rektor svarade då att det är nya krav från skolverket att det ska vara korrekt utbildad personal. Naturligtvis ville jag träffa den nya elevassistenten snarast men rektor sa att det var omöjligt pga semester.

Rektor sa att den nya elevassistenten pga sin utbildning kunde fastanställas och därmed följa min son i lågstadiet och mellanstadiet. Och att det där med att personen inte kunde ett enda ord på teckenspråk naturligtvis skulle ordnas med ett par dagars teckenspråksutbildning under hösten.. ..

Tanken med att tillsvidare anställa elevassistenter är jättebra, vi vill ju eftersträva kontinuitet för våra barn. Att skolan vill höja kompetensen är också utmärkt, men man bör ta hänsyn till erfarenhet och lämplighet och inte stirra sig blind på en viss utbildningsform på pappret. Dessutom bör en person som känner barnet, t ex skolfröken, vara med vid anställning av ny personal.

Precis som vid inkludering bör arbetet börja underifrån, dvs när barnet börjar skolan. Kravet på elevassistents grundutbildning bör tillämpas när en resurs tillsätts första gången och då gärna med avsikten att resursen ska följa barnet en bit upp i årskurserna. Och så borde man hellre kompetenshöja befintlig personal där relationen med barnet fungerar än att byta ut personalen.

Det här med elevassistenters anställningsform och vem som är ansvarig för detta inom kommunen är en intressant fråga, så jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenter.

Deras svar kan du läsa i nästa inlägg!