Visar inlägg med etikett numicon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett numicon. Visa alla inlägg

fredag 28 oktober 2011

Matte i årskurs två...

är naturligtvis svårare än i årskurs ett. Ändå tyckte jag att det var närmast chockartat att konfronteras med hundratal efter sommarlovet. Vi som fortfarande tragglar tiotal, med laborativt material dvs fantastiska Numicon.
Då är det tacksamt när fröken har lektioner med konkreta uppgifter, som att mäta kottar, fingrar, varandra etc och jämföra. Även om det kan vara svårt att förklara begrepp som att 100 cm är lika långt som 1 m. Vi använder "positionstalspilar" för att visa hur man bygger ihop 100-tal, tiotal och ental. Samt Numicon. Men där saknar jag ju hundratal. Vad göra? Kommer de att tillverka sådana? Eller ska jag försöka göra själv i cernitlera? Eller finns det något annat material jag kan använda?


I skolan jobbar de med matteboken Pixel 2a . Här har vi mätt upp och klippt till snören som är så långa som talen i uppgiften. Sen knyter vi ihop dem.Så att det blir någon sort verklighetsanknytning till talet. Och så har vi sågat till en 1-meter lång stav och skrivit på den att den också är 100 cm.

onsdag 13 april 2011

Numicon, grundövningar och räkna addition 1-10

I Numicon manualen finns grundövningar som man med fördel kan göra för att pricka av vad barnet kan. T ex repetera ett mönster med olikfärgade peggar, fortsätta mönsterrad, härma formen på sifferplatta med peggar, lägg sifferplattorna i ordningsföljd, se om barnet kan matcha siffror med rätt sifferplatta etc.

I skolan använder de internetbaserade Unikum för att skriva utvecklingsplan och omdöme om eleven samtidigt som barnen, och vi föräldrar skriver in våra åsikter. Barnen får också trycka på smileygubbar i skalan sur-jätteglad.  I Unikum  finns också samlade allmänna dokument, t ex om vilka mål barnen ska ha uppnåt i åk 3.
Eftersom fröken skrivit att kortsiktigt mål just nu bl a är att sonen bör kunna addition inom talområdet tio, utan laborativt material, får vi försöka jobba lite extra med det hemma.
I  och för sig undrar jag varför? Det måste jag fråga henne om. Visst kan man öva, men huvudsaken är väl att W förstår hur man räknar, då gör det väl inget om han använder kulram, tallinje eller annat som stöd. Många ungar använder ju fingrarna när de räknar, de blir svåra att hålla borta på proven...
Och häromdagen träffade jag en tonåring som måste ta fram miniräknaren i mobilen för att räkna ut vad 2 hg godis skulle kosta.

Tanken med den här påhittade Numiconövningen är alltså att W ska lära sig använda enbart siffror.
Jag har ingen aning om det kommer att fungera, men tills nåt bättre dyker upp så provar vi.
Längst ner i bild syns lite grann av en pil-snurra.  För jag har märkt att W gillar att använda den. Då får han själv snurra fram ett nummer, hämta sifferplatta och rätt siffra och lägga framför plustecknet. Egentligen hade jag tänkt att vi metodiskt skulle addera siffran 1 till sifferplattor upp till tio, sen 2, 3 etc. Men han ville snurra pilen igen, så då fick det bli så. Han lät slumpen välja vilken siffra som skulle ligga på andra sidan plustecknet. Sen frågar/tecknar jag att han ska berätta svaret, dvs vad det blir lika med. För tydlighets skull kan man föra ihop sifferplattorna. Då blir det lättare att se vad svaret ska bli. Viktigt att visa att siffran och sifferplattan har samma betydelse. Han avslutar själv med att lägga siffrorna ovanpå sifferplattorna i ekvationen. Då tolkar jag det som att han förstått sambandet. Så småningom ska vi prova att använda enbart siffror, men vi är inte där än..

tisdag 5 april 2011

Numicon....closing the gap, Konkret material för att lära barn matematik.


Äntligen har det kommit! Paketet jag beställde från numicon.com efter tips om materialet från Jeanette Persson, Språkom. Numicon på svenska kan köpas från libris.Men jag valde att köpa det mindre, betydligt billigare startkitet på engelska. Är liksom inte gjord av pengar och när man inte vet om det är något för sonen så kändes det som ett bra alternativ.
Unge herr W kastade sig över materialet och plockade och pillade som aldrig förr. Raskt letade jag fram en övning som går ut på att leta tio-kamrater. Jag la ner plattor 1-10 i känna-påsen och han drog först nr 7. Jag pratade, tecknade visade att jag ville hitta 10-kamraten till 7, dvs 4. Sen satte vi pluppar i hålen, drog en ny hålplatta och byggde så småningom ett torn av 10-kamrater. Han ville inte säga vad sifferplattan som han drog ur påsen hette. Kanske han har svårt att se de högre numren direkt?
(Har övat med tärningsprickar men de finns ju bara upp till sex)
Men när hålplattan låg på plupparna sa han direkt vilken siffra som kompletterar, och hämtade den ur lådan.
Låter det knepigt? Ja, jag kommer nog att behöva leta upp någon sorts handledare så småningom, men det finns grundinstruktioner i boken som medföljer, och man  kan man hitta youtube klipp som beskriver hur barn och pedagoger arbetar med materialet.