Om anpassning av Nationella Prov i åk 3

Vad gäller egentligen för barn med speciella behov när det är dags att skriva nationella prov i åk 3?
Det händer ibland att rektorer beslutar att de inte ska delta i proven, kanske för att barnen ska slippa riskera att misslyckas, och kanske för att skolans statistik försämras om de inte klarar provet.
Det är väl bra om skolan åtminstone siktar på att barnet ska delta. T ex genom att göra en sorts "budget", en tidsbaserad åtgärdsplan för hur och när man ska nå delmålen och kunna skriva nationella prov när det är dags. Annars kan det hända att åtgärdsplanen innehåller för lätta mål, så att barnet garanterat uppfyller dem (och då ser det ju ut som om barnet får tillräckligt stöd) men aldrig kommer  i kapp målen för årskursen.

På skolverkets hemsida står det om nationella provens anpassning  här.

Jag undrar t ex varför inte teckenspråksbilder ovanför svenska texten godkänns? Eller är det ok?
Får man  förstora texten så att barn med synnedsättning kan läsa den?
Angående matteprovet så får man inte använda  laborativt material? Men många barn räknar på fingrarna..
Varför inte godkänna numicon som hjälpmedel på provet? Hur mycket får provet anpassas och vem beslutar det?

Jag frågade Skolverkets upplysningstjänst och de svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga rörande din sons skolsituation och de nationella proven.

På Skolverkets webbplats finns många frågor och svar om anpassning av nationella prov. Där finner du bland annat följande information:

25. Fråga: Kan elever undantas från nationella prov?
Svar: Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om
eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de
nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon
rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om
eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur
provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det
vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev
med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska
som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan
anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra
det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att
skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig
exkluderad om han eller hon undantas.

Länk till webbplatsen: http://www.skolverket.se/sb/d/2512

I övrigt gäller följande kring anpassning:

När det rör anpassning av proven för elever med funktionshinder så är det elevens skola som avgör exakt vilken anpassning som ska göras i ett enskilt fall. En huvudregel är dock att när anpassning genomförs så ska den genomföras på ett sådant sätt att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov. (I annat fall ger provet rimligtvis inte information om hur elevens kunskaper förhåller sig till kunskapskraven i kursplanen.) När skolan funderar över vilka anpassningar som ska göras så får skolan alltså fundera över vad respektive delprov avser pröva. Information kring detta finns i läraranvisningarna. Ytterst är det skolans rektor som beslutar om anpassning.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med andra ord så är det en fråga om vilja, och hur man tolkar ovanstående text. Därför är det nog bra att
så tidigt som möjligt diskutera med skolan hur de ställer sig till att barn med speciella behov deltar i nationella prov, samt vilka anpassningar de är beredda att göra i så fall.