Workshop Bildstöd hos Dart Göteborg

Flex-O i Borås 6-8 november. Orientering med bildstöd

Orientering med bildstöd! Orientering för alla! Under O-Ringen Borås i somras genomfördes Flex-O (Flexibel Orientering) för första gången. 
 Nu får alla som behöver extra kognitivt stöd en ny chans att prova förenklad orientering med målgång inne på Borås Arena samt på Borås Djurpark.
Kontakta Susanne Bäckström susanne.backstrom@oringen.se för mer info.

Projekt KomHit, bildstöd och kommunikationskartor

Projekt KomHIT har syftet att tillgodose barnets rätt till kommunikation och öka aktivitet och delaktighet under vårdvistelse eller tandvårdande behandling. DHB Västra medverkar i projektets referensgrupp. På Komhit.se finns flera filmer om hur man kan använda kommunikationskartor. Den här filmen är från en leksituation i ett väntrum. Bilder och mallar finns att hämta gratis på Bildstod.se 

Valde mellan Widgit go och Predictable

W hade tid hos Dart Göteborg för ytterligare en utprovning av kommunikationsapp. Han testade grid player, widgit go och predictable ännu en gång. Predictable var väldigt lockande, bara tryck på en bokstav och en massa ordförslag kommer upp automatiskt. Nya ord memoreras. Men det är också en mängd svåra ord som någon måste förklara. Och appen kostar ca 1500 kr ...
Så vi valde Widgit Go. Den saknar ordprediction och möjlighet att skriva bokstäver löpande, och det är synd. Men istället kan man bygga upp ord och bild bank med underkategorier för olika användningsområden och teman. Några mallar följde med och några kunde man köpa till för några tior. T ex Guldlock och de tre björnarna finns om saga som läses upp när man klickar sig vidare till nästa blad. Och en variant där barnet ska sätta ihop alla ord på sidan till en korrekt mening. Samt en tredje variant där barnet trycker på rätt påstående om Guldlock. Övningen där man ska kombinera ord till mening känns helt rätt för Wilmer. Han vet precis vad som händer i Guldlock men har svårt att återberätta med mer än enstaka ord, samt behärskar inte att skriva en fullständig och korrekt mening. Orken har tidigare gått åt till att försöka stava ...
Widgit Go har widit bildbas men man kan köpa till teckenbilder och lägga in egna foton.
Efter att jag lärt mig det grundläggande har jag gjort en mapp i Widgit go om Europas länder där Wilmer kan klicka sig ner i underkategorier och trycka på ord med foton, dvs "skriva" vilken världsdel, huvudstad, viktiga städer, industri, språk, flagga, sevärdheter etc som tillhör ett visst land. Texten kan sparas och mailas för utskrift. Vet inte om det går att skriva ut direkt. Vi har inte kommit så långt än. Jag har också påbörjat en mapp för mail och brevskrivning där vi tillsammmans funderar på vilka verb, substantiv, pronomen etc som W vill använda när han skriver till någon. Sedan blir det nog en mapp för sagoberättande ... Det finns en mängd möjligheter. Och en del hinder ...  Jag frågade skolan om de provat mappen länder i Widgit. Men nej,blev svaret, för det funkar inte att använda Ipad i skolan  pga W tjatar om att se på youtubeklipp ...

Så här blev det när W "skrivit" om ett land.

Tydliga scheman, stora och små

Eftersom W har synnedsättning provade Regionhabiliteringen att sätta upp schema för dagen med stora, tydliga bilder. Varje morgon gick de igenom vad som skulle hända med Wilmer och var också noga med att peka på klockslagen. Även om W delvis kan avläsa en klocka (tjugo i, fem över halv mm är fortfarande svårt) är det inte detsamma som att ha tidsuppfattning, så det vill vi öva på.

Med hjälp av ett tydligt schema och genomgång gick dagen väldigt lätt och smidigt. W visste vad som förväntades av honom och jobbade på utan protester.  Under arbetspassen provade man olika saker för tydliggörande: bildstöd med bra kontrast, program/appar som t ex grid player och widgit go, tsp, pratkartor.
Man kan konstatera att när materialet var intressant, visuellt tilltalande och med tydliga instruktioner - ju mer motiverad blev Wilmer. Det låter självklart, men i skolvärlden finns det gott om trista, otydliga arbetsböcker med plottriga bilder, där man kan undra vad syftet med uppgiften egentligen är.


 FN-konventionen för personer med funktionshinder 21 b: Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

Höstläger med inriktning tidig skolålder

Publicerad: 08 oktober 2011

Välkommen på Höstläger 17-19 november 2011 (torsdag-lördag) på Löftadalens folkhögskola i Åsa på västkusten! Lägret vänder sig till dig som har barn i tidig skolålder och erbjuder även två dagars undervisning för personal från barnets skola.
Helglägret kommer att kunna erbjuda plats för ungefär 10-12 familjer beroende på hur många pedagoger/personal som följer med. Tanken med en inte alltför stor grupp är att alla får större möjlighet att umgås tillsammans. Barn som vuxna.
Britt Claesson och Jeanette Persson kommer att vara ansvariga vuxenledare under dessa dagar. I dagsläget har vi inte engagerat några barnledare. Vår förhoppning är att kunna arrangera barnaktiviteterna tillsammans med föräldrar och folkhögskolan. Samtal förs även med externa aktörer som friluftsfrämjandet och olika former av barnunderhållning.
Vi kommer ha mycket fokus på hur vi kan göra skolan tillgänglig för barn i behov av stöd. Vi kommer att fokusera kring teckenanvändning. Hur får vi t ex till en tecknande miljö och hur kan skolans material anpassas till tecken?
Ladda ned inbjudan som pdf.
Helgläger med inriktning tidig skolålder
Utbildning för familjer med barn i behov av särskilt stöd i de tidiga årskurserna i grundskolan samt skolans personal.
Var:

• Löftadalens folkhögskola i Åsa (söder om Göteborg)

När:

• 17-18 november (personal och familjer)
• 19 november (enbart familjer)

Ur innehållet:
        17-18 november

• Föreläsning och frågestund med rektor Johanna Lundén på Nossebro skola i Essunga och en specialpedagog på temat inkludering i klassrummet, med konkreta exempel på vad som utmanat respektive stimulerat i deras utvecklingsprojekt.
• Teckenundervisning och workhops om hur tecken kan användas i olika konkreta situationer som ett pedagogiskt verktyg.
• IPad och appar som pedagogiska verktyg för barn i behov av särskilt stöd
• Matematikmaterialet Numicon
• Möjligheter till samtal och erfarenhetsutbyte mellan personal och familjer från olika skolor och städer.

        19 november

• Diskussioner om fritidsaktiviteter med representant för FUB och LSS-handläggare från Göteborgs stad.

Kostnad:

• Förälder/Vårdnadshavare 1 500 kr
• Mor/farförälder, anhörig, personal 2 000 kr
• Barn 0-3 år (födda 2008-2011) Ingen avgift
• Barn 4-12 år (1999-2007) 1 000 kr
• Barn 13-17 år (1994-1998) 1 300 kr
• Enkelrumstillägg 500 kr

Anmälan: Görs via e-post till stefan.fagerstrom@svenskadownforeningen.se
Uppge namn och personnummer på alla samt ett telefonnummer och hemadress/fakturaadress. Bekräftelse på anmälan sker inom ett dygn. Ett fåtal platser kvar!
För mer information om lägret, kontakta Jeanette Persson på tel: 0709 647 699.

Det blir en ny elevassistent till hösten, som inte kan ett enda ord på teckenspråk...

fick jag veta dan innan midsommar... Och jag är frustrerad över att hab, alternativa skolor, döv och hörselcentralen, skolverket etc knappast går att nå nu i semestertider. Det skulle kännas bra att se över vilka alternativ som finns. Teckentolk den första tiden kanske?
Hela skolåret har jag försökt informera rektor och personal om vikten av tydlighet i skolundervisning. Om barnets rätt att få uttrycka sig. Om hur sonen språkstörning yttrar sig och hur viktigt det är med minst TAKK för honom.

 Rektor lovar dock att den nya ska få gå en kurs... 

Själv har jag gått kurser i sju år för att ligga steget före sonen, men så blir man väl lite trögfattad när man stångar huvudet i väggen hela tiden :) 

Det kom en tillfällig fritidspersonal till skolan under våren, som naturligtvis inte heller kunde teckna. Jag kan säga att det skar i hjärtat när jag hämtade sonen och han ivrigt berättade något på teckenspråk för fritidskillen samtidigt som han försökte prata på sitt otydliga vis. Fritidskillen såg ut som en fågelholk innan han fånskrattade och hittade på nån egen tolkning varpå sonen blev tyst och såg ledsen ut.  Händelsen uppmuntrar knappast till vidare försök att kommunicera...

För ett tag sedan såg jag av någon outgrundlig anledning en dokumentär om vaccinets historia. "Jag kan presentera alla fakta men jag kan inte ge er hjärnor" utbrast Jenner(?) när arméledningen  inte ville gå med på att vaccinera alla soldater mot smittkoppor. Jag förstår precis hur han kände sig...

Jag försöker översätta sånger som sjungs i sonens skola till text med teckenbilder. Det blir då tecknad svenska. Ibland blir jag tveksam till vilket ord/tecken jag ska välja, det är inte helt lätt och jag kan inte teckna tillräckligt bra för att göra en perfekt översättning. Men, personalen och barnen kan ännu mindre och att sjunga med tecken är ett roligt och effektivt sätt att lära sig tss eller takk.

Jag lyckas inte ladda in pdf-filer i bloggen, inte heller går det att kopiera in direkt från symwriter. Maila mig om du vill ha sångerna med tecken som pdf, eller om du har symwriter (då skickar jag mallen och du kan själv ändra det du vill)
Eller snälla, snälla, upplys mig om hur man gör för att få in ett pdf-dokument här..

Midnatt råder...julsång med teckenbilder

Midnatt råder

View more documents from coelins.

Goder afton, teckensång

Goder afton, julsång tecken

View more documents from coelins.

Luciasång, Ute är mörkt... med teckenbilder

Luciasång, ute är mörkt

View more documents from coelins.

Tomtegubben som hade snuva, (Felix Körling) med teckenbilder ovanför text

Tomtegubben hade snuva

View more documents from coelins.

inför valet...hur ställer sig partierna i Vgregion till Tomatis? Svar från KD

Jag mailade alltså och frågade om de tänker göra något för att Tomatismetoden ska få finnas kvar i regionen. Se tidigare inlägg. Till några partier (tänkte inte på att göra det från början) ställde jag också frågan om de kan tänka sig att inför TAKK eller teckenspråk  i grundskolan, med syfte att tydliggöra undervisningen för alla elever och samtidigt ge dem kunskap om teckenspråk. Det finns äldre människor som inte kan ha hörapparat, de får då lära sig TAKK. Men det finns ingen tecknande miljö. t ex finns inom skola och omsorg  inget uttalat krav på att personalen ska kunna teckna till/med dem som använder teckenspråk i någon form.

 

Hej,

tack för mail till oss med synpunbkter om bland annat nedläggning av Tomatismetoden i Strömstad. Vi kommer att delge era synpunkter till våra representanter i berörda nämnder och styrelser.

När det gäller frågan om obligatorisk teckenspråkundervisning och ellet TAKK,  i grundskolan så är det en fråga som vi inte tagit ställning till. Si tuationen för människor ser olika ut i olika kommuner och på olika skolor. Det finns ju ett antal specialskolor och i annat fall går man en i en integrerad klass. I exempelvis Göteborg finns det ambulerande hörselpedagoger som hjälper till när man går integrerat. Det blir samtidigt vanligare och vanligare att man använder sig av tecken som stöd och  TAKK i undervisningen, inte minst i klasser där någon/några med hörselskada är integrerad eller där någon är nyanländ till Sverige.

enligt uppdrag

Med vänlig hälsning

Michael Kihlström

Politisk sekreterare Kristdemokraterna

Västra Götalandsregionen

Vad habiliteringen kan erbjuda...

Jag bad vår habilitering förmedla mitt namn till de föräldrar med barn som behandlats med Tomatis, i syfte att vi tillsammans kan formulera skrivelser och utöva påtryckning på politiker. Habiliteringen kan ju inte ge mig namnen direkt. Det är visserligen BUP i Strömstad som haft hand om Tomatisbehandling, men det är barn knutna till vår habilitering som provat metoden, och eftersom personal ofta frågar hur det är får de information om att barnet behandlats med Tomatis. Vi föräldrar pratar faktiskt med varandra...
Vår habilitering svarade att "Vi har inte uppgifter på vilka barn som behandlats med Tomatis på BUP, så tyvärr kan vi inte hjälpa dig"
Det stämmer förstås inte, men jag omformulerade min fråga och frågade VAD hab kan erbjuda då som fungerar, med tanke på att de dissar Tomatis och Mutterplatta t ex? Chefen hade tidigare sagt att de inte vill erbjuda Tomatis eftersom den inte är EVIDENSBASERAD. Jag frågade då vad det innebär och hur man kan utvärdera något efter nedläggning...

Chefen på vår habilitering vidarebefordrade frågan till yrkesutvecklaren för logopeder Fyrbodals habilitering, och hon svarade så här:  


"Tomatis-metoden utgår från att barnets auditiva perception är störd och att barnet därför ska träna på att lyssna på bearbetad klassisk musik. Det kan vara bra för barn med koncentrationssvårigheter men att det påverkar språkutvecklingen är inte lika följdenligt. Ett barn med Downs syndrom har så många problem som orsakar den försenade språk- och talutvecklingen så Tomatis-metoden är från början alldeles för begränsad.
 
Begreppet Evidensbaserade metoder är besvärligt för hur definierar vi det! När jag nu har sökt på Pub Med kring evidens och språkträning eller ännu mer avgränsat kring evidens och språkträning och Downs syndrom så hittar jag bara artiklar (engelskspråkiga) som säger att mer forskning behövs.  
Istället får vi tills vidare basera oss på beprövad erfarenhet!
 
När det gäller barn med Downs syndrom eller annan diagnos som inkluderar försenat tal och språk så kommer det aldrig att finnas en enda METOD som löser de upplevda problemen. Barn med samma diagnos kan ändå vara väldigt olika och det enskilda barnet kan ha svårigheter som barn med andra diagnoser uppvisar. För att diskutera behandling/intervention/åtgärd behöver det enskilda barnet bedömas utifrån sin kommunikationsförmåga och kommunikationsanvändning (av föräldrar och personal som känner barnet). Logopeden får också bedöma kommunikationen samt dessutom göra en bedömning av språkförståelsen (ord-, sats- och textförståelse) samt bedöma barnets expressiva språk som omfattar förmåga att artikulera språkljud och förmåga till ordmobilisering, användning av grammatik och meningsbyggnad samt berättarförmåga. Även den oralmotoriska förmågan bör bedömas. Därtill kommer också sådant som kognitiv utvecklingsnivå, finmotorisk förmåga och koncentrations- och lyssnarförmåga. Alla bedömningar (d.v.s. från formella test och bedömd funktionsnivå i vardagen) får sammanvägas för att logoped och föräldrar gemensamt ska komma fram till hur barnets kommunikation, språk och tal ska vidararutvecklas. Handlar överenskommet mål om förståeligt tal eller ska språkanvänning ske genom AKK som t.ex. teckenstöd och/eller bild- eller symbolanvändning. Logopedens kunskaper bygger på kännedom om och erfarenhet av olika behandlingsmetoder (t.ex. Metafon terapi, Nuffield Dyspraxia Programme, Orofacial regulationsterapi, Oral Placement Therapy).
Karlstadmodellen (utarbetad av professor Irene Johansson) innefattar tidig, systematisk  och konsekvent användning av teckenstöd som AKK. Genom erfarenheterna av denna modell blev teckenstöd ett accepterat behandlingssätt för barn med talsvårigheter. Modellen har inte utvärderats enligt evidenskriterier men logopeder som använts detta arbetssätt vet att om omgivningen till barnet (med försenad talutveckling p.g.a. exempelvis Downs syndrom) använder TAKK (teckenstöd som AKK) utvecklas barnets möjligheter till kommunikationsanvändning. Det finns många publicerade engelskspråkiga artiklar som ger stöd för detta. Det gäller också bild- och symbolanvändning som stöd till tal och kommunikation men även här krävs att personerna i barnets omgivning systematiskt och genomgående använder sig av symbol- och bildpekning (dvs. "pekprata") till barnet även om barnet förstår talat språk.
Det som enligt min erfarenhet ger bäst resultat är när samarbete sker mellan föräldrar, hab personal och förskole- resp. skolpersonal i s.k. "nätverk". Om alla samverkar mot samma mål ges bäst förutsättningar."

TUFF-utbildning-TeckenspråksUtbildningFörFöräldrar

Av en slump fick jag höra talas om att föräldrar med språkstörda, döva, hörselskadade barn och ungdomar kan få gå TUFF-utbildning. Vår habilitering hade inte en aning om att det finns...

Livet blir så mycket lättare när man har ett gemensamt språk. Inga missförstånd, och färre konflikter när man kan vara tydlig mot varandra.

TUFF innebär att föräldrar kan  få 10 veckors teckenspråksutbildning, dvs 240 timmar fördelat på 3 år med 3 veckor/år.  (att jämföra med ca 1200 timmar i Norge)
Det finns 3 eller 4 skolor som håller kvalificerade kurser i Sverige. De har lite olika upplägg.

Gemensamt är att lärarna är fulltecknande, ofta döva eller åtminstone har genomgått 4-årig tolkutbildning, vilket kan kännas som en utmaning första veckan. Syftet är att föräldrar ska kunna kommunicera med sina barn och bygga deras ordförråd, ge barnen ett språk att uttrycka sig med.

Jag som har ett språkstört barn väljer tills vidare att teckna svenska, dvs jag tecknar hela meningar samtidigt som jag talar. Jag vill  locka barnet att teckna och prata, samtidigt som det får en förståelse för svenskans ordföljd.

Studier visar att om man enbart använder TSS, tecken som stöd, (dvs tecknar substantiven eller huvudverbet) pratar/tecknar det språkstörda barnet ofta på det viset, med enstaviga ord och förstår inte betydelsen av bindeord. Språket och ordförrådet förblir fattigt. Men självklart är TSS bättre än ingenting. Människor behöver kunna uttrycka sig och förmedla tankar och känslor. Självkänslan blir sämre när man inte har ett språk och kan kommunicera med andra.