Veckans pianoläxa

Det här är veckans pianoläxa, "Walzing Elephants." Den finns i nivå 1 i Bastien Piano Basics, (jag köpte den engelska versionen på Amazon.uk) och jag har skannat in sidan och förstorat så att noterna syns bättre. Wilmer går tredje terminen på Kulturskolan. I början kunde han knappt träffa rätt tangent med rätt finger, det gick bara inte att styra handen, men finmotoriken utvecklas ju mer han tränar. Fast det vill han inte alltid, i alla fall inte den lilla stund varje dag som jag tycker vore bra. Men när det är dags för pianolektion rusar han upp för de gamla stentrapporna till den lilla salen högst upp i Kulturskolan. Han har inget emot att spela, men vill helst inte lägga tid på att öva, så ibland tar det flera veckor att traggla igenom ett nytt stycke, men det gör ingenting, fröken Anna och jag gläds över de framsteg han gör. Med tiden lär han sig att övning ger färdighet, och han är stolt över att visa vad han kan. Förra terminen började han, som har expressiv språkstörning, sjunga med i melodin, det har han inte lyckats med tidigare. Så både finmotorik, prosodi och taktkänsla utvecklas. Och förmågan att läsa noter. Och jag tror att musik och måleri är bra verktyg för att hitta lugn och må bra.

Pianolektionen varar 20 minuter. Men tid är inte riktigt Wilmers grej. Så ibland liksom försjunker han in  i pianots vackra svarta spegelyta och gör roliga grimaser iställer för att spela, och varken hör eller ser oss andra i rummet. Jag brukar bli lite stressad då, det är trots allt fröken Annas dyrbara tid vi tar upp med sådant bus och jag är rädd att hon kanske ledsnar, det är första gången hon undervisar ett barn som har Downs syndrom.  Men fröken Anna är klok och än så länge tålmodig, hon brukar breda ut alla notböcker hon har, samt komplettera med sjalar, för att täcka pianot så Wilmer kan koncentera sig bättre. Då funkar det ganska bra, men inte helt, att återfå fokus. Men så en dag kom jag på att vi förstås kan använda bildstöd, både på lektionen och hemma. 

Jag pratade med pianofröken och vi kom fram till att vi provar med fyra inplastade kort, som Wilmer kan dra i tur och ordning, så att han kommer ihåg vad som gäller på lektionen och förhoppningsvis känner större delaktighet när han får välja.  Hittills funkar det faktiskt jättebra, fast pappret är lite tunt så han kan se texten på andra sidan och  väljer helst "spela läxa" först, men det är ju helt okey:)