I två veckor har Wilmer varit på Regionhabiliteringen för att intensivträna kommunikation. Jag tror att det snart har gått ett år sedan jag bad att få remiss från habiliteringen där vi bodde förut. Det var i vanlig ordning en annan förälder som tipsade om möjligheten. Eftersom sonen hade svårt att göra sig förstådd i en icke-tecknande skolmiljö, och helst uttryckte sig i ett- eller tvåordssatser samt hade otydligt tal kände jag att det var värt att prova. Särskilt som logopeden inte jobbade med språkträning, och den pensionsmässiga talpedagogen på förra skolan oftast var sjukskriven .
Man kan bo på regionhabiliteringen under tiden man är inskriven där, fast vi valde att åka hem på eftermiddagarna.
Visar inlägg med etikett logoped. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett logoped. Visa alla inlägg
onsdag 4 mars 2015
tisdag 4 oktober 2011
liten rapport från helgkursen för föräldrar till språkstörda barn, "Mitt unika barn"
Den 30 september samlades ett antal kursdeltagare på Katrinebergs folkhögskola, (mer om den skolan kan du läsa här) vid lunchtid för att lyssna på Sören Olsson. Han pratade om att livet inte alltid blir som man tänkt sig, och att det inte behöver vara av ondo när vi inte längre har någon karta eller kompass att navigera efter i livet. I stället för att att fråga sig varför saker och ting inte blir som planerat kan man välja att se skönheten och glädjen i det oväntade man möter och tänka varför inte?.
Föredraget hade en allvarlig underton, javisst, men var också oerhört roligt och underhållande..
Senare på kvällen arrangerade logoped Christina ett uppmjukande lektionspass i line-dance! för oss kursdeltagare innan vi hade fredagsmys med te och smörgås.
Lördagen handlade bl a om hur man kan jobba med barn som har språkstörning ur logopedens perspektiv.
Hur viktigt det är med rätt sittställning, bra balans, mungympa och även ansiktsmassage i sin helhet för att alla små muskler ska kunna jobba på bästa sätt. Samt vikten av rätt andning och magstöd. Logopeden demonstrerade också diverse verktyg och gomplattor. Någon mutterplatta enl Irene Johanssons modell hade hon inte med, men några av åhörarna berättade att deras barn använt sådan i flera år med gott resultat.
På eftermiddagen föreläste företrädare för SPSM om råd och stöd som de kan erbjuda barn med grav språkstörning och skolor kostnadsfritt. Bl a kan de komma och föreläsa om språkstörning, och utreda enskilda barn i skolan och i Sigtuna (med rektors tillstånd) för att sedan erbjuda hjälp och stöd. Mer står att läsa på deras hemsida. Där finns också en flik med aktuella frågor och svar. Samt informerade de om de skolor som finns för språkstörda, bl a Hällsboskolan
Under söndagen berättade två olika mammor om sina barn med språkstörning och erfarenhet av skoltid.
Innan vi avslutade kursen hade vi gruppdiskussioner ang frågor som DHB driver. T ex om vilken typ av skolform vill vi som har språkstörda barn ha tillgång till? Svaret blev inte oväntat att föräldrar vill ha valmöjlighet, kunna välja inkludering, specialskola eller språkklass. Fördelen med ett antal specialskolor för språkstörning utspridda över landet är att de också kan fungera som resurscenter för pedagoger och föräldrar. Vi diskuterade också om habilitering eller fristående resursteam är det bästa. En uppgradering av Hab tyckte nog de flesta var bra. Där finns oftast redan den kompetens som behövs, även om det är rena lotteriet om man hamnar hos en bra eller dålig habverksamhet/habpersonal. Vi och DHB ville också ha tillgång till mer utbildning inom TUFF/TAKK (flera föräldrar hade inte fått info om att det var bra för deras barn) samt andra generella utbildningar om funktionshinder och språkstörning.
Sammanfattningsvis tycker jag att det var en jättebra kurshelg med mycket info och givande samtal med trevliga kursdeltagare och företrädare för DHB.
Föredraget hade en allvarlig underton, javisst, men var också oerhört roligt och underhållande..
Senare på kvällen arrangerade logoped Christina ett uppmjukande lektionspass i line-dance! för oss kursdeltagare innan vi hade fredagsmys med te och smörgås.
Lördagen handlade bl a om hur man kan jobba med barn som har språkstörning ur logopedens perspektiv.
Hur viktigt det är med rätt sittställning, bra balans, mungympa och även ansiktsmassage i sin helhet för att alla små muskler ska kunna jobba på bästa sätt. Samt vikten av rätt andning och magstöd. Logopeden demonstrerade också diverse verktyg och gomplattor. Någon mutterplatta enl Irene Johanssons modell hade hon inte med, men några av åhörarna berättade att deras barn använt sådan i flera år med gott resultat.
På eftermiddagen föreläste företrädare för SPSM om råd och stöd som de kan erbjuda barn med grav språkstörning och skolor kostnadsfritt. Bl a kan de komma och föreläsa om språkstörning, och utreda enskilda barn i skolan och i Sigtuna (med rektors tillstånd) för att sedan erbjuda hjälp och stöd. Mer står att läsa på deras hemsida. Där finns också en flik med aktuella frågor och svar. Samt informerade de om de skolor som finns för språkstörda, bl a Hällsboskolan
Under söndagen berättade två olika mammor om sina barn med språkstörning och erfarenhet av skoltid.
Innan vi avslutade kursen hade vi gruppdiskussioner ang frågor som DHB driver. T ex om vilken typ av skolform vill vi som har språkstörda barn ha tillgång till? Svaret blev inte oväntat att föräldrar vill ha valmöjlighet, kunna välja inkludering, specialskola eller språkklass. Fördelen med ett antal specialskolor för språkstörning utspridda över landet är att de också kan fungera som resurscenter för pedagoger och föräldrar. Vi diskuterade också om habilitering eller fristående resursteam är det bästa. En uppgradering av Hab tyckte nog de flesta var bra. Där finns oftast redan den kompetens som behövs, även om det är rena lotteriet om man hamnar hos en bra eller dålig habverksamhet/habpersonal. Vi och DHB ville också ha tillgång till mer utbildning inom TUFF/TAKK (flera föräldrar hade inte fått info om att det var bra för deras barn) samt andra generella utbildningar om funktionshinder och språkstörning.
Sammanfattningsvis tycker jag att det var en jättebra kurshelg med mycket info och givande samtal med trevliga kursdeltagare och företrädare för DHB.
Etiketter:
DHB,
logoped,
språkstörda barn,
spsm,
sören olsson
tisdag 22 september 2009
Vad krävs för att producera tal?
En baby reser sig upp och går när musklerna är tillräckligt starka och kontrollerbara. För att kunna prata krävs att musklerna i munnen fungerar. Jag har för mig att där finns 251 muskler, och det är ju vääldigt många.
Om de är svaga eller om gommen är lite välvd eller tungan lite för stor, är det mycket svårt att styra och koordinera musklerna så man får fram begripligt tal.
Förhoppningsvis får barnet träffa en skicklig logoped som ser var problemet ligger. Logopeden tar då fram ett träningsprogram som ska utvärderas efter en tid och prickar av vilka fonem och ljud barnet lärt sig säga.
Mitt barn har troligen dyspraxi. Han har svårt att producera ett bestämt ljud på uppmaning. Om han härmar ett ord utan att tänka innan brukar det låta bättre. I början kunde han inte säga t, k, g. Vår logoped använder Praxismetoden. Bildkort där varje bild föreställer ett fonem.
Man kan fästa gem på korten och fiska upp med magnetspö. Eller "posta" bilderna i en låda med uppskuret hål. Eller kopiera bilden och spela memory. Tar fram grimaskort att träna hemma med framför spegel eller lys med ficklampa. Eller sprid ut dem på golvet och hoppa över dem medan ni säger stavelsen. Det ska vara roligt att träna!
eng: A baby starts to walk then the muscles are strong enough. To be able to talk you need to use about 251 different muscles int the mouth, I think. If some of these muscles are week or the roof of the mouth is differently shaped or the tongue is larger than usual is it very difficult to control all those muscles and produce understandable spoken language.
Hopefully your child will meet a good speech therapist who analizes the problem and gives you a training program.
My child had probaly dyspraxi. He can´t pronounce a certain word right when I ask him to, even though he can spell out each syllable. the letters get mixed up, somehow. In the beginning he couldn´t say f,k,t,g either, but practicing with Praxis, a method our speech therapist recommended, has helped a lot. Each praxis picture symbolizes a syllable.
The therapist attach a metal paper clip to the card and let the child fish them up with a magnetic fishing rod, the child say the syllable and gives the card to the therapist. Or spread the cards over the floor and jump over them while saying the syllables. Also use pictures with people making funny faces and try to imitate them for tongue exercise.
Om de är svaga eller om gommen är lite välvd eller tungan lite för stor, är det mycket svårt att styra och koordinera musklerna så man får fram begripligt tal.
Förhoppningsvis får barnet träffa en skicklig logoped som ser var problemet ligger. Logopeden tar då fram ett träningsprogram som ska utvärderas efter en tid och prickar av vilka fonem och ljud barnet lärt sig säga.
Mitt barn har troligen dyspraxi. Han har svårt att producera ett bestämt ljud på uppmaning. Om han härmar ett ord utan att tänka innan brukar det låta bättre. I början kunde han inte säga t, k, g. Vår logoped använder Praxismetoden. Bildkort där varje bild föreställer ett fonem.
Man kan fästa gem på korten och fiska upp med magnetspö. Eller "posta" bilderna i en låda med uppskuret hål. Eller kopiera bilden och spela memory. Tar fram grimaskort att träna hemma med framför spegel eller lys med ficklampa. Eller sprid ut dem på golvet och hoppa över dem medan ni säger stavelsen. Det ska vara roligt att träna!
eng: A baby starts to walk then the muscles are strong enough. To be able to talk you need to use about 251 different muscles int the mouth, I think. If some of these muscles are week or the roof of the mouth is differently shaped or the tongue is larger than usual is it very difficult to control all those muscles and produce understandable spoken language.
Hopefully your child will meet a good speech therapist who analizes the problem and gives you a training program.
My child had probaly dyspraxi. He can´t pronounce a certain word right when I ask him to, even though he can spell out each syllable. the letters get mixed up, somehow. In the beginning he couldn´t say f,k,t,g either, but practicing with Praxis, a method our speech therapist recommended, has helped a lot. Each praxis picture symbolizes a syllable.
The therapist attach a metal paper clip to the card and let the child fish them up with a magnetic fishing rod, the child say the syllable and gives the card to the therapist. Or spread the cards over the floor and jump over them while saying the syllables. Also use pictures with people making funny faces and try to imitate them for tongue exercise.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)