Jaså Mozart ligger begravd i Westminster Abbey?

eller?
I skolan jobbar sonen med tema musik just nu och jag tänkte ta fram lite bildstöd med faktainfo som kunde användas hemma och under lektionerna. Hittade en fin sida med Mozart info som såg väldigt bra ut. Tills jag kom till stycket om Mozarts död...

"Vid en kunglig båtutflykt i Engelska Kanalen, där kungen och adeln färdades i olika båtar råkade Mozart falla i vattnet.  Musikerna i orkestern strömmade till för att hjälpa honom. Eftersom alla sprang över till båten ena sida, kantrade båten och sjönk. I villervallan där ca 40 musiker och instrument hamnade i vattnet drunknade Mozart. Hans lik hittades senare och fördes till Westminster Abbey där han ligger begravd framme vid koret i kyrkan. Mozart blev endast 30 år gammal."

Nä, jag är skeptisk...
Hittar tyvärr inte tillbaks till den sidan, men det kanske är lika bra?

liten rapport från helgkursen för föräldrar till språkstörda barn, "Mitt unika barn"

Den 30 september samlades ett antal kursdeltagare på Katrinebergs folkhögskola, (mer om den skolan kan du läsa här) vid lunchtid för att lyssna på Sören Olsson. Han pratade om att livet inte alltid blir som man tänkt sig, och att det inte behöver vara av ondo när vi inte längre har någon karta eller kompass att navigera efter i livet. I stället för att att fråga sig  varför saker och ting inte blir som planerat kan man välja att se skönheten och glädjen i det oväntade man möter och tänka varför inte?. 

Föredraget hade en allvarlig underton, javisst,  men var också oerhört roligt och underhållande..

Senare på kvällen arrangerade logoped Christina ett uppmjukande lektionspass i line-dance! för oss kursdeltagare innan vi hade fredagsmys med te och smörgås.

Lördagen handlade bl a om hur man kan jobba med barn som har språkstörning ur logopedens perspektiv.
Hur viktigt det är med rätt sittställning, bra balans, mungympa och även ansiktsmassage i sin helhet för att alla små muskler ska kunna jobba på bästa sätt. Samt vikten av rätt andning och magstöd. Logopeden demonstrerade också diverse verktyg och gomplattor. Någon mutterplatta enl Irene Johanssons modell hade hon inte med, men några av åhörarna berättade att deras barn använt sådan i flera år med gott resultat.

På eftermiddagen föreläste företrädare för SPSM om råd och stöd som de kan erbjuda barn med grav språkstörning och skolor kostnadsfritt. Bl a  kan de komma och föreläsa om språkstörning, och utreda enskilda barn i skolan och i Sigtuna (med rektors tillstånd) för att sedan erbjuda hjälp och stöd. Mer står att läsa på deras hemsida. Där finns också en flik med aktuella frågor och svar. Samt informerade de om de skolor som finns för språkstörda, bl a Hällsboskolan

Under söndagen berättade två olika mammor om sina barn med språkstörning och erfarenhet av skoltid.
Innan vi avslutade kursen hade vi gruppdiskussioner ang frågor som DHB driver.  T ex om vilken typ av skolform vill vi som har språkstörda barn ha tillgång till? Svaret blev inte oväntat att föräldrar vill ha valmöjlighet, kunna välja inkludering, specialskola eller språkklass. Fördelen med ett antal specialskolor för språkstörning utspridda över landet är att de också kan fungera som resurscenter för pedagoger och föräldrar. Vi diskuterade också om habilitering eller fristående resursteam är det bästa. En uppgradering av Hab tyckte nog de flesta var bra. Där finns oftast redan den kompetens som behövs, även om det är rena lotteriet om man hamnar hos en bra eller dålig habverksamhet/habpersonal. Vi och DHB ville också ha tillgång till mer utbildning inom TUFF/TAKK (flera föräldrar hade inte fått info  om att det var bra för deras barn) samt andra generella utbildningar om funktionshinder och språkstörning.

Sammanfattningsvis tycker jag att det var en jättebra kurshelg med mycket info och givande samtal med trevliga kursdeltagare och företrädare för DHB.

Efter elevvårdskonferens...

(som förresten inte heter det längre. Enligt rektor. Efter nya skollagens införande är det så. Nu är det mötes PM som gäller.)

I alla fall så skulle vi ha ett uppföljningsmöte någon vecka efter EVK.
Rektor inledde uppföljningsmötet med att säga att situationen har ändrats. Eftersom hon behöver en fritidspedagog med hög kompetens som lärarstöd i en annan klass på skolan flyttar hon nya elevassistenten dit. Till en plats där den nya elevassistenten verkligen får komma till sin rätt och som passar bättre för hennes höga kompetens.

Rektor betonar att det ABSOLUT inte har någonting med vår kritik mot nya elevassistenten att göra. Något sådant skulle aldrig komma på fråga, för hur skulle det se ut? Om vi föräldrar fick insyn och inflytande över hur rektor handhar barn och personal?    Jaa, det är onekligen en intressant fråga.

Eftersom den nya elevassistenten verkligen behövdes på annan plats har inte skolan lidit ekonomiskt av flytten. Därför börjar nu ansökningsproceduren om...
Rektor säger att accepterar vi inte den hon kommer att välja nu så återstår för oss att kontakta skolinspektionen eller flytta. För vi föräldrar ska faktiskt inte förvänta oss att det blir någon med lika hög kompetens så här mitt i terminen, eller ens någon som är teckenkunnig, även om kravet är någon form av pedagogisk utbildning.  Och att det faktiskt är vårat fel att inte den elevassistent som nu ska förflyttas inte fick tillräckligt pedagogisk handledning av fröken och specialpedagog, eftersom vi krävde att hon skulle gå teckenspråkskurs för att kunna kommunicera med sonen. Suck..


På mötet inflikade fantastiska fröken  spontant att den  elevassistenten de söker också måste ha humor!
Vårt hopp står till henne, för den här gången ska hon vara med vid anställningsintervjuer och urvalsprocess.

Elevvårdskonferens

Under en tid har jag känt det som om jag medverkar i en psykologisk thriller,nån sorts Hitchcockrysare där huvudpersonen, dvs jag,  bevittnar något som inte stämmer och omgivningen bara säger  "Nää, du inbillar dig, du måste ha tålamod så ska du se att allt blir bra, vi ska prata med henne om att hon inte ska behandla barnen på det viset, hon lär sig nog så småningom, du överreagerar" och vill lägga locket på.

Rektor fortsätter att hävda att elevassistenten har vääldigt hög kompetens och KOMMER ATT BLI en bra pedagog så småningom, med hjälp av utbildning och handledning från specialpedagoger och lärare...
Rektor tillstår med andra ord att elevassistenten inte är särskilt pedagogisk ännu...

Rektor antydde till och med att jag kanske var så besviken på att den förra elevassistenten byttes ut, att jag ville hämnas på den nya och därför inte gav henne en chans...
Japp, jag tar gärna obetald ledighet för att vara med i skolan flera dagar och förbereder att sälja mitt hus med förlust för att flytta långt bort med mitt barn, ENBART för att trakassera elevassistenter i hämndsyfte...     Not...

Själv tycker jag att skolan är till för att eleverna ska få bra undervisning och inte ska fungera som rehabilitering eller avstjälpningsplats för misslyckade pedagoger .
Sådan institution kan rektor bedriva på sin fritid med egna pengar!

Inför EVK-mötet hade vi föräldrar skrivit ner en vision för hur vi önskar att vår sons skolundervisning ser ut.
Som av en händelse sammanfaller mycket av den texten med det som står på skolans hemsida...

Vi hade också skrivit en lista på saker vi inte tyckte fungerade, fast den ville inte rektor att vi skulle diskutera..
Mötet utmynnade i något som inte alls ligger i närheten av "positiv anda".
Vi föräldrar förklarade att vi inte är nöjda med nya elevassistenten, och så bad vi rektor läsa igenom våra synpunkter.

Det är naturligt att skolledningen vill att konceptet  med "höjd kompetens" hos elevassistenter ska fungera när man nu satsat god vilja och pengar på det. Och att rektor vill det till varje pris, eftersom hon råkade vara ensam ansvarig för anställningen.  (Trots att en nyanställning för barn i behov alltid bör ske i samråd med elevhälsan)

Tanken var väl god, och ett steg i rätt riktning för inkludering och kontinuitet för barnet (i o med elevassistents fastanställning). Men man bör nog fundera på vad som  är "hög kompetens" för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

Jag kan inte låta bli att tänka att alla de pengar som den nya kostat skulle räckt till väldigt mycket kompetenshöjning av den förre, jättebraiga assistenten för en bråkdel av priset...

Och efter tre veckor med nya elevassistenten är det dags för Elevvårdskonferens...

"Vad rätt de tänkt, vad fel det blev..."  eller hur uttrycket lyder. Tanken var god. Men att byta ut befintlig assistent mot en med högre kompetens fungerade inte i verkligheten. Vi hade liksom inte samma värderingar...
Så efter bara tre veckor har jag begärt elevvårdskonferens. Har ingen aning om hur en sådan går till, eller om det kan  komma något gott av det. Jag vet bara att då måste det skrivas protokoll (något som inte skolan gärna gör vid andra möten) som jag kan skicka vidare uppåt om jag vill driva ärendet vidare.

Man blir lite trött i själen..och väldigt, väldigt ledsen.

Svar från BUN ang elevassistenters anställningsvillkor

Barn med speciella behov brukar ofta tilldelas en elevassistent. Men dessa  har tidigare anställts per termin, och numer per år. Inte så bra för barnen. Det ryktas att det är för att inte skolan ska stå med överflödig personal om eleven byter skola. Men det är lika bra att ta reda på hur det ligger till, så jag frågade vår kommun (det är ju inte säkert andra ställen gör på detta viset) och de svarade så här:

Hej!

Du har önskat svar på frågor, som gäller anställning av elevassistenter. Det är rektors bedömning av elevers behov och ekonomiska förutsättningar som ligger till grund för hur vi sedan anställer.

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte enbart offentliga arbetsgivare och måste beaktas i samband med alla anställningar. Grunden för alla anställningar är tillsvidare dvs utan tidsbegränsning. Det finns ett antal elevassistenter och habiliteringspersonal(särskolan) tillsvidareanställda inom barn och utbildning. När dessa inte räcker till eller eleven har speciella behov, anställs extrapersonal. Om det är svårt att bedöma varaktigheten anställs elevassistenten för termin eller läsår. Det kan bero på att eleven är familjehemsplacerad och vi vet inte hur länge eleven kommer att vara kvar i just den skolan eller elevens framsteg bedöms innebära att behovet av assistent inte kvarstår om en termin etc.

I september föregående år skedde en förändring. Vi hade sedan 20 år tillbaka en praxis, som innebar att vi annonserade vikariat som elevassistenter och intresserade personer sökte. Därefter tog vi hänsyn till kvalifikationer och anställningstid när vi erbjöd någon tjänsten. Kommunal har sagt upp denna praxis och det har medfört att vi nu följer LAS strikt och erbjuder vakanta tjänster efter anställningstid. Även om vi försöker undvika byten för eleverna, så långt det är möjligt, kan vi inte frångå turordningen. Lagen tar inga ”särskilda hänsyn”. Konsekvensen kan då bli att elever får byta assistent.

Under det gångna läsåret har skolchefen tillsatt en partssammansatt grupp för att diskutera vilken kompetens personal, som arbetar med elever i behov av särskilt stöd bäst behöver för att vi ska ge eleverna optimala förutsättningar. Då avser jag personal utöver pedagoger. Av den anledningen har flera rektorer inom grundskolan, ersatt en del assistenter med fritidspedagoger eller ”resurslärare”. Vi kommer att behöva elevassistenter även i framtiden, men då i första hand för fysiskt handikappade elever.

Med vänliga hälsningar

Barn och utbildning

Skolverkets krav på elevassistenters utbildning

När mitt barns väl fungerande elevassistent byttes ut, hänvisade rektorn till att hon hade detta krav på sig från skolverket.

Jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenters utbildning.

De svarade så här:

Hej!

Jag har tagit emot din fråga om särskilt stöd och om kraven på undervisande personal i skolan.

Alla elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att få särskilt stöd. Det finns inte specifikt reglerat vilket stöd skolan ska ge utan detta ska utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. I den nya skollagen (SFS 2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i 3 kap.

Utredning
3 kap. 8 § skollagen (SFS 2010:800)
Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

3 kap. 9 § skollagen (SFS 2010:800)
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.
Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Skolverket har vidare tagit fram PM som vägledning om den nya skollagen. I PM med titeln "Rätt till kunskap och särskilt stöd" finner du information om särskilt stöd. Där kan du även läsa om möjligheten att överklaga ett åtgärdsprogram. Du finner Skolverkets PM via följande länk; http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/tolkningochvagledning/ratt-till-kunskap-och-sarskilt-stod-1.126409

Länk till nya skollagen (SFS 2010:800); http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800

Införandet av en lärarlegitimation reglerar vilka krav som ställs på lärare och förskollärare för att de ska vara behöriga att undervisa. Skollagen reglerar inte specifikt kraven för att jobba som elevassistent. Du kan läsa mer om lärarlegitimationen på vår hemsida:

http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/lararlegitimation

Du kan i första hand vända dig till rektor för dialog kring det särskilda stödet. Därefter är det huvudmannen, skolchefen eller ansvarig tjänsteman i kommunen, du kan kontakta.

Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Skolverkets upplysningstjänst på 08 - 52733200.

Med vänlig hälsning

Upplysningstjänsten vid Skolverket

..........................

Mycket intressant information! Och rektors påstående att utbyte av elevassistent var ett krav från skolverket stämde alltså inte.

Vem är då ansvarig för att elevassistenten byttes ut?

Jag mailade kommunen och frågade om elevassistenters anställningsvillkor.

De tog lite tid på sig att svara men i nästa blogginlägg kommer jag att redogöra för vad de sa.

Vad har hänt efter radioprogrammet om särskolan i Uddevalla

Före sommarlovet intervjuades jag och en annan förälder i P4 Väst ang vårt val av skola. Jag berättade då hur nöjd jag var med att ha mitt barn med särskilda behov inkluderat i vanlig klass. (Klassen har en skicklig, engagerad fröken som kan tydliggöra skoluppgifter på ett pedagogiskt sätt med hjälp av interaktiva matte och läsprogram för Smartboard.) Mitt barn hade en rutinerad elevassistent han trivdes jättebra med och som kunde hjälpa honom med undervisningen eftersom han hade god hand med barn och kunde en hel del tecken.

Eftersom Uddevalla kommun fram tills nu valt att anställa elevassistenter på terminsbasis kunde vi inte vara säkra på att få behålla honom. Om inte han själv tröttnade på anställningsvillkoren kunde förstås någon annan sökande vara bättre kvalificerad.

I platsannonsen inför höstterminen stod att skolan helst såg en manlig sökande med lämplig utbildning och kunskap i teckenspråk. Så vi föräldrar förlitade oss på att det åtminstone skulle anställas en person som kunde TAKK eller TSS.

Något annat skulle vara brott mot språklagen. Att kunna göra sig förstådd är en rättighet.

På SPSM:s hemsida kan man läsa att:

Av §14 : 2 i språklagen framgår att ”Den som är döv eller hörselskadad och av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig och använda det svenska teckenspråket”
Denna lag gäller alltså också för barn med språkstörning. Barnet bör har också rätt att läsa teckenspråk som hemspråk/modersmålsundervisning. Anmälan sker till grundskolekontoret.

Dagen före midsommarafton meddelade alltså rektor att det blir en ny elevassistent under höstterminen.

En utbildad fritidspedagog som läst specialpedagogik, men som inte kunde teckna alls!

Jag frågade varför den nya ansågs bättre kvalificerad än den befintliga och rektor svarade då att det är nya krav från skolverket att det ska vara korrekt utbildad personal. Naturligtvis ville jag träffa den nya elevassistenten snarast men rektor sa att det var omöjligt pga semester.

Rektor sa att den nya elevassistenten pga sin utbildning kunde fastanställas och därmed följa min son i lågstadiet och mellanstadiet. Och att det där med att personen inte kunde ett enda ord på teckenspråk naturligtvis skulle ordnas med ett par dagars teckenspråksutbildning under hösten.. ..

Tanken med att tillsvidare anställa elevassistenter är jättebra, vi vill ju eftersträva kontinuitet för våra barn. Att skolan vill höja kompetensen är också utmärkt, men man bör ta hänsyn till erfarenhet och lämplighet och inte stirra sig blind på en viss utbildningsform på pappret. Dessutom bör en person som känner barnet, t ex skolfröken, vara med vid anställning av ny personal.

Precis som vid inkludering bör arbetet börja underifrån, dvs när barnet börjar skolan. Kravet på elevassistents grundutbildning bör tillämpas när en resurs tillsätts första gången och då gärna med avsikten att resursen ska följa barnet en bit upp i årskurserna. Och så borde man hellre kompetenshöja befintlig personal där relationen med barnet fungerar än att byta ut personalen.

Det här med elevassistenters anställningsform och vem som är ansvarig för detta inom kommunen är en intressant fråga, så jag mailade skolverket och frågade om deras krav på elevassistenter.

Deras svar kan du läsa i nästa inlägg!

Utflykt till svampskogen...

Ja, vad ska man göra med rastlösa barn när det börjar bli höst med blåst, regn och kyla och inte längre är badväder? Sonen hävdar bestämt att det visst går att bada och att det är varmt ute, (nåja han uttrycker sig mer kortfattat men tjatar så det inte går att missa vad han vill)

Plocka svamp kanske? Cykla till skogen?  Vi lockar och försöker övertala och ja, det är han med på, åtminstone tills vi kräver att han också ska trampa i uppförsbackar. "Moped" vrålar han då tills pappan hotar med att sonen får promenera om han inte orkar hjälpa till att trampa.
Vi har alltså en påhängscykel.
En bra grej så att vi kan cykla ut tillsammans, fast lite svajig nu när sonen blivit större. Vet inte om det finns större modeller, men det är nog dags att kolla upp.
Den här köpte vi i vanlig cykelaffär.

Och när man cyklar kan man inte äta samtidigt. Det är bra både för mig och sonen..
Så när det är lite halvtaskigt väder cyklar vi ut i skogen och plockar bär eller svamp. Ibland cyklar eller går jag vi bara vilse och irrar runt tills vi hittar nåt ställe mobilen har täckning.

Svamp!

Eller så blir det som igår, att vi cyklar  nån timme, tar en paus och ser hur det lyser något gulorange därinne i skogen. Svamplycka total!
Fyra kilo kantareller hittade vi.  Har aldrig hänt förut. Det måste vara ett särdeles bra svampår i år. På bilden tecknar sonen ordet "svamp".
Tar lite tid att ta hand om dem förstås, men det är inte hälften så kladdigt som att rensa  körsbär. (I år blev det rekordskörd av körsbär i trädgården)

Svenska Downföreningens Nätverksträff på Bassholmen

Vi har tillbringat två härliga dygn på Bassholmen tillsammans med Downföreningens Nätverk Bohuslän-Göteborg.

Bassholmens vandrarhem

Utsikt från verandan..

Annika Melin (www. språkbussen.se) hade bokat hela vandrarhemmet för nätverkets räkning. Det finns nio rum med 2-6 sängar, totalt 40 bäddar.
(www.bassholmen.net)
En liten motorbåt fick köra fram och tillbaks till ön med alla personer och all vår packning. Det var enda kruxet tyckte jag. Med en glutenintolerant och mjölkallergisk son är det inte bara att köpa en räckmacka på kaféet om maten tar slut. Så naturligtvis hade vi med oss alldeles för mycket mat i stället. Bara för säkerhets skull...

Kvällsdopp från bryggan...  

Krabbfiske..

Inga scheman att följa...bara umgås och ha det trevligt, stod det i inbjudan.
Och så blev det... Vi badade, lekte, spelade fotboll, grillade och badade igen. Samt besökte vi det fina båtmuséet tillsammans.
Eftersom vi delade kök blev det  många spontana samtal medan vi vuxna lagade mat och barnen sprang omkring i det stora huset och lekte. Det är skönt att träffa andra föräldrar som har barn med Downs syndrom. Alla vet hur det är liksom..
Vi har ett behov av att utbyta erfarenhet och berättelser. Om hur fantastiska våra barn är! Om skola.. att det är rena lotteriet om barnet kommer att omges av kunnig engagerad personal,  och hur frustrerande det är när man sitter på möten och kommer överens och sen gör skolledningen nåt helt annat, eller ingenting alls...  Om hur habilitering och skola borde samarbeta för barnets bästa.  Och vet ni att i Australien t ex, där kan personer med Downs syndrom ta körkort! Vi pratar om rektorer som tolkar skollagen lite som de vill.  Och inte förstår hur viktigt det är med teckenspråksstöd..
Vi diskuterar hur vi ska kunna förändra attityder och förbättra skola och samhälle för våra barn.
Efter två dygn reste vi ifrån ön med ett leende på läpparna. Styrkta av goda samtal med trevliga människor. Och vi har bestämt oss för att försöka göra om det här nästa år. Eventuellt med ett tema, t ex seglarskola för barnen? Kanske vi ses då?