Samband mellan matallergi och psykisk funktion?

Det sägs ibland att barn med Downs syndrom inte intresserar sig för nya saker och händelser på samma sätt som normalstörda barn. De föredrar t ex leksaker som är  välbekanta och upprepar lekar som de känner till hellre än lär sig nya. Jag har väl själv märkt att min son inte vill lägga det nya pusslet eller läsa den nya boken direkt jag släpar hem den, men får sakerna ligga framme någon dag, eller att jag själv leker med dem blir han nyfiken och vill vara med.  Stämmer påståendet innebär det att DS barnen inte suger åt sig lika mycket information om omgivningen som vanliga barn. (Men i och för sig florerar det en mängd olika åsikter och fördomar om personer med DS som inte har någon som helst verklighetsförankring.)

Jag bläddrade i ett ex av pif.nyt från norska föreningen NPIF när jag satt med på Tomatis behandlingen i Strömstad härom veckan. Där stod att läsa om en studie av 55 barn med Downs syndrom i sjuårsåldernet påvisades att de flesta barnen hade förhöjda nivåer lgA och lgG och Gliadin. Ju högre nivå antikroppar  mot gluten, gliadin och kasein, ju mindre intresserade var barnen av nya saker och ting, de blir liksom påverkade av opioider. Ökad lgA aktivitet tyder på defekt slemhinna. Gliadin finns i korn, hirs, ris och majs (och ingår i gluten) .Artikeln var på norska och mitt minne är selektivt så jag kan inte garantera att jag återger allt rätt.

Det intressantaste var att tillskott av enzym kunde hjälpa till vid nedbrytning av peptider. Probiozym är utvecklat för detta ändamål, men även probion eller probioplex (ej laktosfri) dagligen kan vara värt att pröva.

OBS! Vid glutenintolerans krävs livslång glutenfri kost.

Min son är glutenintolerant och får glutenfri kost. Även laktosfri i dagsläget eftersom de två intoleranserna ofta hänger ihop. Trots glutenfri kost var han förstoppad och hade urinläckage. Doktorn sa att urinläckaget berodde på förstoppning som i sin tur berodde å den allmänt mjuka muskulaturen hos barn med DS och skrev ut Movacol...  Men jag tycker inte det verkar sunt att stoppa i sig resten av livet. Förstoppningen i sig måste bero på någonting i kosthållningen. Glutenfritt är ofta fiberfattigt men det får man ju tänka på.

Jag beställde ett testkit från Neurozym.com som påvisade laktos intolerans. Senare köpte jag också ett food detective test från Existensmaximum. Liten känslighet mot ägg och soja ex påvisades och jag undrade vad sonen skulle kunna äta överhuvudtaget, hoppades nog att testet visade fel. Men det kan ju vara värt att prova enzymteorin....

Mera ordbilder och läggplatta

Kom på att jag hade jättemånga fina bilder från Hatten förlag. Det är ju skönt att kunna använda färdigt material. Gjorde en läggplatta i Inprint som passar till dem, först en med tecken och ord, sedan en med bara ordet. Nästa steg blir att blanda orden på plattan för att se om sonen lägger rätt bild på rätt ord då. Inga problem med teckenbilderna. Vi säger ordet till bilden, stavar oss igenom orden på plattan för att se om det var rätt, övar uttal, klappar stavelser etc. (Ja som ni ser vände jag inte orden rätt på plattan, vilket skapar en del förvirring, så jag får göra om)

Bilbälte, hjälpmedel

Apropå att få hjälp från habiliteringen. Ett sådant här bilbälte har vi fått låna till sonen. Bra ifall man har aktiva barn som gärna pillar loss vanliga bältet, känner på dörrhandtag och gärna kryper upp i ens famn medan man kör på motorväg...

Kategorisnurra

Den här snurran och liknande för andra kategorier har jag haft upptejpad på väggen i sonens sovrum. Snurror för kategorin leksaker, frukt, mat, djur, fordon, kläder finns som färdiga mallar i Irene Johanssons stora materialbok. Den fick jag från habiliteringen när sonen var liten. Barn brukar tycka om att snurra på hjulet och då sitter man tillsammans och tecknar och säger orden och vilken kategori det tillhör. Interaktivt får barnet lära sig sambandet mellan det skrivna ordet kläder och tecknet.

Anpassa skolmaterial

Mitt barn går i vanlig förskoleklass. Där har man arbetspass då man jobbar i Trulleboken eller Pixel mattebok. Först köpte jag Trulle och Pixel arbetsböcker för att se vad barnen får göra och kontrollera att mitt barn hänger med i undervisningen och tillverka anpassat material.
Efter ett tag köpte jag också Trulle lärarbok och Trulle storbildsbok från Kulturbutik. Jag kände inte att jag och lärare hade tillräcklig dialog.
Just nu är det sammansatta ord som gäller. Barnen får en bild av ex en maskros, eller jordgubbe och ska själva rita de uppdelade två orden under. Jag förstorar och tar ut en uppgift per A4 ark så att det blir tydligt. Här har jag tagit fram bilder från Inprint så att barnet kan välja och försöka placera rätt bild på rätt plats. Det är inte så lätt att rita en ros. Jag  talar om att ordet solros går att dela i två nya ord. Tecknar samtidigt. Ordet jordgubbe är ju enkelt och tydligt eftersom tecknet är jord och gubbe.

Son-rise metoden, avsedd för autistiska barn

För ett tag sedan mötte jag som hastigast en mamma med ett autistiskt barn i ett väntrum. Hon rekommenderade något som lät som sunrise metoden, men när jag frågade om det fanns någon hemsida skrev hon ner son-rise metoden, lätt att googla på. Den här föräldern hade själv bekostat resor till Usa för att utbilda sig och även tagit med barnet dit för praktisk undervisning samt bekostat resor för lärare från Usa till Sverige. Men hon tyckte att barnet gjorde så stora framsteg att det var värt det. Jag vet inte exakt hur man går till väga, men läser man på diverse hemsidor verkar det i alla fall som att det gäller att utgå från barnet och stimulera det all dess vakentid, acceptera det som det är, dvs anta att barnet har en bra anledning till att det beter sig som det gör, och så småningom locka ut barnet i världen.  Ögonkontakt, socialt samspel, kommunikation och kroppskontakt är viktigt. Här är en länk till den svenska föreningen  http://www.svenskasonriseforeningen.se/ och en amerikansk http://www.autismtreatmentcenter.org/

Inkludering eller integrering?

En hel del skolpersonal har ingen aning om vad begreppen betyder. Faktum är att på vår skola sa en personal  att de hade suttit i möte och funderat över hur de skulle tolka det hela. Inte undra på att det blir många missförstånd när föräldrar, rektorer och lärare inte talar om samma sak!

Lärarna tar ofta för givet att det handlar om att barn med speciella behov ska få vara med i deras klass, men utan att läraren anpassar metoder och verktyg så att barnen ska kunna göras delaktiga. Det krävs egentligen Sunt Förnuft och att fråga sig Hur? Hur ska jag uppträda för att barnen ska se och höra? Hur ska jag visa på ett bra och tydligt sätt vad jag vill att de ska göra? Hur ska jag göra uppgifterna roliga för att motivera barnen? Hur kan jag anpassa materialet så att det blir tydligt?

I artikeln En skola för alla (Länk till hela artikeln från Pedagoiskt perspektiv nedan) redogör Henene Tranquist för skillnader i de olika begreppen:"Sedan Salamancadeklarationen (UNESCO 1994), som utgår från FN:s barnkonvention och FN:s standardregler för funktionshindrade, uppmanat till en inkluderande undervisning i den vanliga skolan för barn med funktionshinder har inclusion in mainstream schools eller på svenska inkludering i en skola för alla varit en ledstjärna för skolpolitiken i många länder. I Carlbeck-kommitténs betänkande har begreppet inkludering en central roll. Vi tar ställning för en skola och en vuxenutbildning som genom samverkan arbetar för en ökad inkludering av barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning i gemensamma
verksamheter och aktiviteter. (SOU 2004:98 s. 76)


Inkludering är substantivet av verbet inkludera som betyder innesluta, innefatta, låta ingå som
del i en viss grupp (Nationalencyklopedin 2006). Överfört till skolans värld kan inkludering tolkas som att eleven med funktionshinder går i samma skola, i samma klassrum och följer samma läroplan som andra elever  på ett sätt som gör att han eller hon känner sig accepterad och som en elev bland andra elever.
Inclusion refers to being in an ordinary school with other students, following the same curriculum at the same time, in the same classroom, with the full acceptance of all, and in a way which makes the student feel no different from other students. (Bailey 1998 s. 173 i


Lunt and Norwich 1999 s. 26)


Skillnaden mellan inkludering och integration är tydlig. Att integrera en särskoleklass i en skola för att den ska förenas med andra klasser ställer inte mycket mer än lokalmässiga krav på den mottagande skolan. Eleverna i den inflyttande klassen får anpassa sig till den skola de kommer till. När en elev med funktionshinder integreras i en vanlig klass är det den eleven som förväntas anpassa sig till rådande förhållanden. Inkludering däremot ställer krav på skolan att skapa förutsättningar för att alla elever uppfattar och känner sig som en del av samma helhet vilket kräver en skola som är utformad för att möta varje enskild elevs behov och förutsättningar. Att tala om inkludering i stället för integration sätter fokus på att hela skolsystemet måste förändras (Ainscow 1995 i Lunt and  Norwich 1999)."

http://www.pedagogisktperspektiv.se/ppartiklar/en_skola_for_alla.pdf

TUFF-utbildning-TeckenspråksUtbildningFörFöräldrar

Av en slump fick jag höra talas om att föräldrar med språkstörda, döva, hörselskadade barn och ungdomar kan få gå TUFF-utbildning. Vår habilitering hade inte en aning om att det finns...

Livet blir så mycket lättare när man har ett gemensamt språk. Inga missförstånd, och färre konflikter när man kan vara tydlig mot varandra.

TUFF innebär att föräldrar kan  få 10 veckors teckenspråksutbildning, dvs 240 timmar fördelat på 3 år med 3 veckor/år.  (att jämföra med ca 1200 timmar i Norge)
Det finns 3 eller 4 skolor som håller kvalificerade kurser i Sverige. De har lite olika upplägg.

Gemensamt är att lärarna är fulltecknande, ofta döva eller åtminstone har genomgått 4-årig tolkutbildning, vilket kan kännas som en utmaning första veckan. Syftet är att föräldrar ska kunna kommunicera med sina barn och bygga deras ordförråd, ge barnen ett språk att uttrycka sig med.

Jag som har ett språkstört barn väljer tills vidare att teckna svenska, dvs jag tecknar hela meningar samtidigt som jag talar. Jag vill  locka barnet att teckna och prata, samtidigt som det får en förståelse för svenskans ordföljd.

Studier visar att om man enbart använder TSS, tecken som stöd, (dvs tecknar substantiven eller huvudverbet) pratar/tecknar det språkstörda barnet ofta på det viset, med enstaviga ord och förstår inte betydelsen av bindeord. Språket och ordförrådet förblir fattigt. Men självklart är TSS bättre än ingenting. Människor behöver kunna uttrycka sig och förmedla tankar och känslor. Självkänslan blir sämre när man inte har ett språk och kan kommunicera med andra.

Tomatis metoden

Mitt barn har provat Tomatismetoden i 3 veckor. Varje dag fick han lyssna på musik i hörlurar under två timmar. Mozart, Wienervalser, Gregoriansk kyrkomusik etc stod på menyn, något förvrängd för att passa individen.
Kompisen som har diagnos inom autismspektrat deltog samtidigt. Hon som annars kan verka något stressad, varvade ner ordentligt och till och med somnade i bilen på hemvägen.
Min son lyssnade lugnt och fint, men blev mer aktiv än vanligt efteråt, rejält busig och testade gränser. Personalen på skolan påpekar att han försöker prata mycket mer nu. Själv märker jag att hans prosodi är bättre. Nu säger han t ex "Var är pappa?" med frågande, upphöjt tonfall på slutet. Förut hörde man ingen skillnad på frågor och påståenden. Han ritar också bättre, t ex mer komplicerade gubbar. Idag när jag frågade hur han mådde (han är förkyld), svarade han med ord och tecken: "Jag mår bra, jag är inte sjuk.". För en månad sen skulle han sagt "mår bra". Men om det beror på tomatis eller är ett led i utvecklingen som skulle kommit ändå kan inte säga säkert. Men vi fortsätter gärna till våren med tomatisträningen.

www.tomatis.se/tomatismetoden

Ordbilder, läsövning med läggplatta

Nästa steg blir att ta bort teckenbilden ovanför ordet. Barnet har nu lärt sig känna igen ordbilden och lägger rätt bild på rätt ord. Här är kategorin kläder.

eng: next step is to remove the sign above the word. Now the child should recognize the word and place correct picture on correct word. Here I put the words in the category clothes together.